Kunskaperna och färdigheterna skall vara sådana att den utexaminerade civilingenjören skall kunna tillämpa och utveckla kemiska och molekylärbiologiska tekniker för att lösa biotekniska problem.

Studenter som utexaminerats ifrån KB-programmet ska vara de mest attraktiva bioteknikingenjörerna på arbetsmarknaden inom proteinteknologi. På 10 års sikt ska KB-ingenjörer återfinnas i ledande positioner i såväl läkemedelsbolag som mindre bioteknikföretag.

• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  KB-ingenjören kan:
  • beskriva, modellera och lösa problem inom programmets teknikområde med hjälp av matematiska verktyg.
  • planera, analysera och välja metod för att lösa problem av biokemisk och biofysikalisk karaktär inom programmets teknikområde.
  • utnyttja kemiska reaktioner i tekniksammanhang, t ex för att utveckla produkter med specifika egenskaper (diagnostiska verktyg, läkemedel mm).
  • planera, analysera och välja metod för att lösa problem av biokemisk/medicinsk karaktär inom programmets teknikområde
  
  
• Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  KB-ingenjören kan inom:
  Datateknik:
  • metodiskt lösa programmeringsrelaterade problem
  Systemteknik:
  • inom delområdet reglerteknik teoretiskt förklara och praktiskt utnyttja relevanta tekniker huvudsakligen inom bioteknikområdet
  Molekylär bioteknik:
  • analysera och tillämpa kemikunskaper på komplexa biokemiska och biofysikaliska processer.
  • teoretiskt och praktiskt kunna utnyttja genteknik för att erhålla proteiner med önskad funktion samt kunna validera denna.
  Mätteknik:
  • utnyttja mätmetoder i komplexa system såsom strukturbiologiska system.
  Bioinformatik:
  • förstå teorier och praktiska tillämpningar av datorbaserade metoder för analyser av DNA- och proteinsekvenser samt för studier av proteiners strukturer.
• Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen.
  KB-ingenjören kan analysera och värdera tekniska lösningar inom sin teknik-profilering.
  • Genteknik
  • Biologisk produktion
  • Molekylär bioteknik

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  KB-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och fysik, kemi, biologi och bioteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom bioteknikområdet, särskilt inom proteinteknik. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
• Experimenterande och kunskapsbildning
  En KB-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. KB-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
• Systemtänkande
  KB-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
• Individuella färdigheter och förhållningssätt
  En KB-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. KB-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
• Professionella färdigheter och förhållningssätt
  KB-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

• Att arbeta i grupp
  KB-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
• Att kommunicera
  KB-ingenjören ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.
• Att kommunicera på främmande språk
  KB-ingenjören skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologisk hållbar utveckling.
  En KB-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En KB-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
• Företags- och affärsmässiga villkor.
  En KB-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.
• Att planera system.
  KB-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
• Att utveckla system
  KB-ingenjören har inom sitt bioteknikområdet generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. KB-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
• Att realisera system.
  En KB-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
• Att ta i drift och använda.
  En KB-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade biotekniska system.

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i kurser om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Vissa moment, speciellt laborationer, kan schemaläggas under kvällstid. Under de tre inledande åren, kandidatdelen, är kurserna obligatoriska. Studenter antagna ht2011 eller senare genomför också ett obligatoriskt kandidatprojekt under termin 6. Inför termin 7 väljs inriktning som avslutas termin 10 med examensarbete om 30 högskolepoäng. Under de två avslutande åren finns ett utrymme för valbara kurser. Kurser kan ges på engelska och kurslitteraturen är ofta på engelska.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen. I examen får en individuell projektkurs omfattande max 6 hp inräknas.

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. Av dessa skall följande kurser ingå
  • Envariabelanalys 1&2
  • Organisk kemi 1
  • Biokemi 1
  De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till en kandidatprojektkurs på programmet skall den studerande senast den 1 oktober föregående termin ha minst 90 hp godkänt från programplanens kurser under termin 1 – 4 (frivilliga kurser räknas ej in), samt ha slutfört eventuella specifika ämneskurser som anges i kursplanen för aktuell kandidatprojektkurs. För detaljer, se regelverk.
• För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valbara kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
• kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Uppfylls regelverket för en inriktning anges detta i examensbeviset.

När kraven för civilingenjörsexamen i kemisk biologi är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom huvudområdet uppfyllda och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i kemisk biologi och Teknologie master i huvudområdet.