Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik 2010

studiehandbok@lith
studiehandbok@lith
Tekniska högskolan vid Linköpings universitet	Sök

År: 2010

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, 180 hp

/ Mechanical Engineering /

Programmets syfte/vision
Programmet ska karakteriseras av kunskap som vilar på matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom det valda teknikområdet. En tydlig progression präglar programmet. Detta innebär att man ska kunna modellera, simulera och utvärdera och kunna utforma produkter, processer och system. Programmet ska på detta sätt bli industriellt relevant. Efter examen från programmet utmärks ingenjörerna av att de kan arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som lagarbetare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande kunna utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle.

Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning.

Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en högskoleingenjör ha följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt:

Teknisk kunskap och ingenjörstänkande (Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper)

Utbildningen ska ge förmåga att tillämpa och delta i utveckling av modern ingenjörsteknik med utgångspunkt från en matematisk naturvetenskaplig modellsyn
En högskoleingenjörsexamen från LiTH skall ge en bred utbildning inom teknikområdet med en tydlig fördjupning inom en inriktning/profil
Studenterna ska väl förberedas för studier på avancerad nivå samt vara orienterade om aktuell forskning inom området
Utbildningen skall ge kunskaper i matematik, datorsystem och programmering, grundläggande mekanik och hållfasthetslära, elektroteknik och reglerteknik, energiteknik, konstruktions- och produktionsteknik samt fördjupande kunskaper inom något av områdena produktionsteknik, konstruktionsteknik, hållfasthetslära och konstruktionsmaterial eller träteknik.
MI-ingenjören ska förberedas för yrkesverksamhet inom ett brett fält av teknikområden såsom utveckling, konstruktion, produktion och underhåll av mekaniska produkter, processanläggningar samt energi- och transportsystem.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
Utbildningen skall ge

träning i att identifiera och formulera problem samt inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för dess lösning
förmåga att modellera och analysera tekniska system på ett ingenjörsmässigt sätt
förmåga att genomföra experiment och laborationer inom teknikområdet
kunskaper och färdigheter inom icke tekniska ämnen av betydelse för yrkesverksamheten
förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till användning av ny teknik samt förmåga att se sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
Utbildningen skall ge träning i att

samverka och kommunicera med såväl tekniker som icke tekniker
använda facklitteratur och facktermer på engelska
initiera, planera, leda och utvärdera grupparbeten eller projekt

Identifiering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och villkor
Utbildningen

syftar till att uppehålla och utveckla den kompetens som fordras för att effektivt och tidsenligt utnyttja teknik i samhällets och individens tjänst
skall ge kännedom om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö
skall ge insikt om affärsmässiga och företagsmässiga villkor
skall ge kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. att kunna specificera krav, planera, utveckla, realisera och driftsätta tekniska system

Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6.

Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv.

Programmets organisation
Samtliga högskoleingenjörsprogram vid LiTH innehåller minst 24 hp matematik och är utformade så att även kraven för teknologie kandidatexamen uppfylls.

Programmet har gemensamma kurser under de tre första terminerna. Även under den fjärde terminen är de flesta kurserna obligatoriska. Inför termin 5 väljer studenterna profiler. Under de återstående terminerna läses obligatoriska och valbara kurser baserat på vald profil.

Programmet avslutas med ett examensarbete, omfattande 16 högskolepoäng, som presenteras och försvaras vid ett förannonserat seminarium.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o) eller valbara (v) för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ.

För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation.

I examen får ingå 8 hp valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen.

Kurser kan innehålla moment som medför kostnader för studenten.

Programmets innehåll
I början av programmet läses grundläggande kurser i matematik, datateknik samt programspecifika ämnen. I kurserna konstruktionsmaterial och hållfasthetslära studeras hur konstruktioner ska dimensioneras för att inte gå sönder under last. Den inledande kursen i mekanik behandlar bland annat krafter, jämviktsvillkor, friktion, rörelselagar, arbete och linjära svängningar. Inom konstruktionstekniken genomgås de viktigaste maskinelementen såsom skruvar, lager, bromsar och kuggväxlar och moderna programvaror för datorstödd konstruktion används. Utbildningen ger också en stabil bas inom elektroteknik. Här ingår bl.a. ellära, digitalteknik, elkraftteknik, reglerteknik och grundläggande mätteknik. Inom energiteknik studeras vätskors och gasers strömning i rör och pumpar, hur värme transporteras och några olika typer av värme- och kylmaskiner.

Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För att studenten skall kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade.

De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna fullföljas.

Profiler/inriktningar
Programmet har fyra profiler 2008/2009:

hållfasthetslära/konstruktionsmaterial
konstruktionsteknik
produktionsteknik
träteknik

Programmet har tre profiler 2009/2010: (Tillägg 2009-09-30)

konstruktionsteknik
produktionsteknik
energiteknik

Profilerna påbörjas i åk 3. En profil omfattar ett utbud av kurser om minst 22 hp. För att profilen skall framgå av examensbeviset måste samtliga obligatoriska kurser inom profilen ingå samt totalt minst 18 hp av profilkurserna. Kurser kan vara obligatoriska (o), obligatoriska/valbara (o/v) eller valbara (v) inom profilen.
18 hp måste uppnås inom:

obligatoriska kurser
därutöver obligatoriska/valbara kurser
dessutom valbara kurser

Utöver erbjudna profiler enligt programplanen, har den studerande möjligheten att ansöka om en individuell profil. Ansökan lämnas till studievägledaren, varefter beslut fattas av programnämnden. Individuell profil skall ha teknisk karaktär.

Examensarbete
Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift och omfattar 16 hp, vilket motsvarar en tid av ca 11 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid två ytterligare presentationer av examensarbeten skall också genomföras.

Ämne för examensarbete Huvudområde för kandidatexamen

Konstruktionsteknik Maskinteknik

Produktionsteknik Maskinteknik

Mekanik Maskinteknik

Hållfasthetslära Maskinteknik

Konstruktionsmaterial Maskinteknik

Monteringsteknik Maskinteknik

Träteknik Maskinteknik

Examenskrav
För att erhålla högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (och för att uppfylla kraven för teknologie kandidatexamen enligt fakultetsstyrelsens beslut inom valt huvudområde) skall studenten med godkänt resultat ha genomfört följande moment:

programmets obligatoriska kurser
valbara kurser samt examensarbete så att kravet på 180 hp uppfylls
90 hp inom huvudområdet varav minst 18 hp kurser på G2-nivån
24 hp matematik
examensarbete omfattande minst 16 hp på G2-nivån (eller motsvarande) examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
I examen får ingå 8 hp valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen.

För studier utomlands inom tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Examensbenämningar är Högskoleingenjör i maskinteknik och Teknologie kandidat i maskinteknik.

Linköpings tekniska högskola
Informationsansvarig: TFK , val@tfk.liu.se