studiehandbok@lith | ||
År: 2009 | ||||||||||||||||
Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 hp | ||||||||||||||||
/ Computer Engineering / | ||||||||||||||||
Programmets syfte/vision
Programmet ska karakteriseras av kunskap som vilar på matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom det valda teknikområdet. En tydlig progression präglar programmet. Detta innebär att man ska kunna modellera, simulera och utvärdera och kunna utforma produkter, processer och system. Programmet ska på detta sätt bli industriellt relevant. Efter examen från programmet utmärks ingenjörerna av att de kan arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som lagarbetare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande kunna utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle. Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning. | ||||||||||||||||
Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en högskoleingenjör ha följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt: Teknisk kunskap och ingenjörstänkande (Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper)
Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
Identifiering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och villkor
| ||||||||||||||||
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6. | ||||||||||||||||
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv. | ||||||||||||||||
Programmets organisation
Samtliga högskoleingenjörsprogram vid LiTH innehåller minst 24 hp matematik och är utformade så att även kraven för teknologie kandidatexamen uppfylls. Programmet har gemensamma kurser under de tre första terminerna. Inför termin 4 väljer studenterna någon av följande inriktningar:
I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) elelr frivilliga (f) för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. Frivilliga kurser får ej ingå i examen. För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation. I examen får ingå 8 hp valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen. Kurser kan innehålla moment som medför kostnader för studenten. | ||||||||||||||||
Programmets innehåll
I början av programmet läses grundläggande kurser i matematik, elektroteknik samt programspecifika ämnen. Dataingenjören får en solid och bred bas inom det datavetenskapliga området. Kurser i programvaruutveckling och programmering löper som en röd tråd genom utbildningen. Studenterna genomför ett större utvecklingsprojekt, som mynnar ut i en färdig applikation. De tränas i metodiska tillvägagångssätt och i muntlig och skriftlig kommunikation. Kurser i programvara, datorteknik, grundläggande elektronik och matematik ger en förståelse för kopplingen mellan hårdvara och programvara. Programmeringskurserna innehåller enkel metodik och användning av hjälpmedel för programutveckling. De behandlar datastrukturer och algoritmer och ger färdigheter i olika typer av programmering. Därefter studeras parallella och distribuerade system, hur dessa är uppbyggda och hur de kommunicerar. Moderna operativsystem och hur de fungerar och är konstruerade ingår också i kurserna. Principer för lagring och återvinning av information i ett modernt databassystem är också viktigt. Detsamma gäller de problemställningar, metoder och struktureringsmekanismer som används vid design och implementering av realtidssystem och inbyggda system. | ||||||||||||||||
Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För att studenten skall kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
| ||||||||||||||||
Profiler/inriktningar
Programmet har två inriktningar, programvara och inbyggda system. Val av inriktning sker inför termin 4. Obligatoriska och valbara kurser för inriktningarna framgår av programplanen. | ||||||||||||||||
Examensarbete
Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift och omfattar 16 hp, vilket motsvarar en tid av ca 11 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid två ytterligare presentationer av examensarbeten skall också genomföras.
| ||||||||||||||||
Examenskrav
För att erhålla högskoleingenjörsexamen i datateknik (och för att uppfylla kraven för teknologie kandidatexamen enligt fakultetsstyrelsens beslut inom valt huvudområde) skall studenten med godkänt resultat ha genomfört följande moment:
Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingä i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden. Examensbenämningar är Högskoleingenjör i datateknik och Teknologie kandidat i datateknik eller elektroteknik. | ||||||||||||||||
|