Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning.

Teknisk kunskap och ingenjörstänkande (Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper)

• Utbildningen ska ge förmåga att tillämpa och delta i utveckling av modern ingenjörsteknik med utgångspunkt från en matematisk naturvetenskaplig modellsyn
• En högskoleingenjörsexamen från LiTH skall ge en bred utbildning inom teknikområdet med en tydlig fördjupning inom en inriktning/profil
• Studenterna ska väl förberedas för studier på avancerad nivå samt vara orienterade om aktuell forskning inom området
• Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter inom matematik, programmering och programvaruutveckling, underhåll av programvara, digital elektronik, datorers konstruktion och funktion, systemkonstruktion, nätverkshantering och distribuerade system, olika programvarusystem såsom operativsystem och databaser samt fördjupande kunskaper inom något av områdena programvara eller inbyggda system.
• DI-ingenjören ska förberedas för yrkesverksamhet inom områden där informationsteknik och avancerade datorsystem förekommer liksom installation och drift av datorsystem.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
Utbildningen skall ge

• träning i att identifiera och formulera problem samt inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för dess lösning
• förmåga att modellera och analysera tekniska system på ett ingenjörsmässigt sätt
• förmåga att genomföra experiment och laborationer inom teknikområdet
• kunskaper och färdigheter inom icke tekniska ämnen av betydelse för yrkesverksamheten
• förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till användning av ny teknik samt förmåga att se sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
Utbildningen skall ge träning i att

• samverka och kommunicera med såväl tekniker som icke tekniker
• använda facklitteratur och facktermer på engelska
• initiera, planera, leda och utvärdera grupparbeten eller projekt

Identifiering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och villkor
Utbildningen

• syftar till att uppehålla och utveckla den kompetens som fordras för att effektivt och tidsenligt utnyttja teknik i samhällets och individens tjänst
• skall ge kännedom om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö
• skall ge insikt om affärsmässiga och företagsmässiga villkor
• skall ge kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. att kunna specificera krav, planera, utveckla, realisera och driftsätta tekniska system

Programmet har gemensamma kurser under de tre första terminerna. Inför termin 4 väljer studenterna någon av följande inriktningar:

• programvara
• inbyggda system.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) elelr frivilliga (f) för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. Frivilliga kurser får ej ingå i examen.

För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation.

I examen får ingå 8 hp helt valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen.

Kurser kan innehålla moment som medför kostnader för studenten.

Kurser i programvara, datorteknik, grundläggande elektronik och matematik ger en förståelse för kopplingen mellan hårdvara och programvara. Programmeringskurserna innehåller enkel metodik och användning av hjälpmedel för programutveckling. De behandlar datastrukturer och algoritmer och ger färdigheter i olika typer av programmering.

Därefter studeras parallella och distribuerade system, hur dessa är uppbyggda och hur de kommunicerar. Moderna operativsystem och hur de fungerar och är konstruerade ingår också i kurserna. Principer för lagring och återvinning av information i ett modernt databassystem är också viktigt. Detsamma gäller de problemställningar, metoder och struktureringsmekanismer som används vid design och implementering av realtidssystem och inbyggda system.

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade.

Godkända huvudområden för examensarbetet är Datateknik respektive Elektroteknik.

• programmets obligatoriska kurser
• valbara kurser samt examensarbete så att kravet på 180 hp uppfylls
• 90 hp inom huvudområdet varav minst 18 hp kurser på G2-nivån
• 24 hp matematik
• examensarbete omfattande minst 15 hp på G2-nivån (eller motsvarande) examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Examensbenämningar är Högskoleingenjör i datateknik och Teknologie kandidat i datateknik eller elektroteknik.