studiehandbok@lith | ||
År: 2014 | ||||||||||||||||
Civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi, 300 hp | ||||||||||||||||
/ Industrial Engineering and Management / | ||||||||||||||||
Programmets syfte/vision
| ||||||||||||||||
Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från industriell ekonomiprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter: Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper En I-ingenjör från Linköping skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande. I-ingenjören skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen teknisk-ekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera och lösa komplexa tvärdisciplinära problem i syfte att utveckla industriella verksamheter.
En I-ingenjör har en stark grund i matematik vilket innefattar gedigna kunskaper i grundläggande ämnen såsom analys och linjär algebra samt gedigen förmåga att tillämpa kunskaper i matematisk statistik och optimeringslära på verkliga problem. I-ingenjören har också grundläggande kunskaper i centrala områden i fysik såsom vågrörelselära och termodynamik. I-ingenjören kan beskriva, matematiskt formulera och kritiskt värdera modeller inom olika tekniska tillämpningar.
Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
Fördjupningsområden inom klassisk teknik (I-ingenjören väljer ett av nedan angivna områden) Fördjupningsområden inom industriell ekonomi Inom något eller några av ovanstående fördjupningsområden kan I-ingenjören: Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt En I-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dess giltighet. En I-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. I-ingenjören har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att I-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
I-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och fysik, datateknik och systemteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. Experimenterande och kunskapsbildning
Systemtänkande
Individuella färdigheter och förhållningssätt
Professionella färdigheter och förhållningssätt
Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera En I-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. I-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där gruppdynamik, projektledning samt ledarskap behandlas. Undervisningen bedrivs delvis i projektform, och det gäller generellt inom utbildningen även i kurser inom andra ämnesområden. I-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där kommunikationsfärdigheter tränas och praktiseras integrerat med ingenjörsämnena.
I-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen. Att kommunicera
Att kommunicera på främmande språk
Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav En I-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik. I-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik och har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. I-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.
En I-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En I-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv. Företags- och affärsmässiga villkor
Att planera system
Att utveckla system
Att realisera system
Att ta i drift och använda
| ||||||||||||||||
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6. | ||||||||||||||||
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv. | ||||||||||||||||
Programmets innehåll
Utbildningens 300 hp är fördelade på två områden: teknik/matematik och industriell ekonomi. Poängomfattningen per område är i normalfallet:
I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara och frivilliga. Frivillig kurs ingår ej i utbildningsprogrammet. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. | ||||||||||||||||
Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
| ||||||||||||||||
Profiler/inriktningar
Programmet Industriell ekonomi innehåller en teknisk inriktning och en masterprofil inom management eller inom en teknisk inriktning för att erhålla fördjupade kunskaper inom valda områden. Kombinationen av teknisk inriktning, masterprofil samt valet av övriga kurser ger den studerande en individuellt utformad utbildning. Teknisk inriktning Inför utbildningens fjärde termin väljs teknisk inriktning. Syftet med den tekniska inriktningen är att ge möjlighet att fördjupa sig inom ett smalare tekniskt område. Varje teknisk inriktning innehåller ett antal obligatoriska kurser, ett examensarbete på kandidatnivå (kandidatarbete) samt ett antal valbara kurser. Studentens val av kurser inom inriktningen kan begränsas på grund av otillräckliga förkunskaper. Inom utbildningsprogrammet Industriell ekonomi finns följande tekniska inriktningar:
En av kurserna nedan ingår som obligatoriekrav i utbildningsprogrammet. Rekommenderad grundläggande kurs för respektive teknisk inriktning är: För inriktningen Systemteknik gäller dessutom att en av kurserna som markeras med o/v i programplanen för inriktningen skall ingå i examen.
För inriktningen Systemteknik gäller att en av kurserna som markeras med o/v i programplanen för denna inriktning skall ingå i examen.
Inför den sjunde terminen på programmet väljer studenten masterprofil. Masterprofilval är obligatoriskt från och med höstterminen 2013 för studenter antagna ht10 och senare. Den totala omfattningen på masterprofilen är minst 60 hp på avancerad nivå inklusive examensarbete. Inom utbildningen erbjuds följande ekonomiska masterprofiler inom huvudområdet industriell ekonomi:
För masterprofilen Logistik gäller att en av kurserna som markeras med o/v i programplanen för denna masterprofil skall ingå i examen. Inom utbildningen erbjuds även masterprofiler inom följande huvudområden:
| ||||||||||||||||
Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på respektive institution. För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen. | ||||||||||||||||
Examensarbete
Examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) under termin 6 är obligatoriskt för studenter antagna ht11 och senare. Kandidatarbete ska utföras inom vald teknisk inriktning. Huvudområde för kandidatexamen för studerande på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi är teknik. Examensarbete för masterprofil utförs under termin 10. Tillåtna huvudområden för masterexamen i samband med civilingenjörsexamen från programmet Industriell ekonomi är industriell ekonomi, maskinteknik, elektroteknik, teknisk biologi samt datateknik. Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete. | ||||||||||||||||
Examenskrav
För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi, 300 hp, skall studenten, med godkänt resultat, ha fullgjort:
| ||||||||||||||||
|