Utbildningen skall omfatta såväl traditionell som modern medieteknik och ge den blivande civilingenjören en väl underbyggd förståelse för de olika mediernas möjligheter och begränsningar i tekniska och mänskliga sammanhang.

Utbildningen skall ge förståelse för och behandla kreatörens möjligheter till uttrycksformer i termer av färg, form och ljud.

Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv skall en medieteknikingenjör i sin verksamhet också kunna möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen
  
  Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen:
  En MT-ingenjör har en bred matematisk bas inom analys, algebra, vektoranalys, transformteori och sannolikhetslära. Vidare har MT-ingenjören kunskaper i klassisk mekanik och fysik. Med dessa verktyg kan MT-ingenjören abstrahera, modellera och strukturera tekniska och naturvetenskapliga problem för att lösa dem med hjälp av såväl traditionella som datorbaserade ingenjörsverktyg.
  
  Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen:
  MT-ingenjören är väl bekant med modern medieteknik inom ett flertal områden såsom publicering, ljud- och bildteknik, datorgrafik och visualisering. Han eller hon har även fått en bred utblick mot flera angränsande teknikområden, exempelvis signal- och bildbehandling, digital kommunikation, reglerteknik, modellbygge och simulering.
  
  Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen:
  En MT-civilingenjör har valt att fördjupa sig inom minst ett tillämpat område inom medieteknik, exempelvis publicering, ljud- eller bildteknik, datorgrafik eller visualisering. Fördjupningen ger en specialkompetens med stark internationell konkurrenskraft, och ger även goda möjligheter att direkt fortsätta inom det valda specialområdet på forskarutbildningsnivå, såväl inom Sverige som internationellt.
  
  
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  
  Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning:
  MT-ingenjören kan med verktyg och metoder från matematik, naturvetenskap och teknik identifiera, formulera och lösa komplexa tekniska problem inom det medietekniska området. En MT-ingenjör präglas av en god helhetssyn på människa och teknik i samklang.
  
  Experimenterande och kunskapsbildning:
  En MT-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att utföra experiment och tester med hjälp av fysiska prototyper och programvara, samt att kommunicera denna kunskap till andra.
  
  Systemtänkande:
  MT-civilingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att utveckla medietekniska lösningar. Detta inbegriper abstraktion och generalisering, avgränsningar av mindre delsystem, modellering och implementation av dessa delsystem och deras interaktion samt prioriteringar och avvägningar med hänsyn till helheten.
  
  Individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt:
  En MT-civilingenjör har de färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Han eller hon kan på ett systematiskt sätt specifiera och designa system samt testa och utvärdera dessa. MT-ingenjören är väl förtrogen med projekt som arbetsform och är väl förberedd för att arbeta med komplexa tekniska projekt i professionella sammanhang.
  
  
• Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
  
  Att arbeta i grupp:
  En utexaminerad MT-ingenjör har kunskap om vilka roller som finns inom en projektgrupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv respektive kreativ grupp och hur man sätter samman och leder grupper med effektivitet och kreativitet som mål. MT-ingenjören är väl lämpad att agera i olika grupproller och växa i rollen som projektledare eller andra ansvarsfyllda roller. MT-civilingenjören har en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
  
  Att kommunicera:
  En civilingenjör från MT-programmet har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär specifikt en förmåga att presentera resultat av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska och pedagogiska hjälpmedel i såväl tal som skrift.
  
  Att kommunicera på främmande språk:
  En MT-ingenjör besitter goda och internationellt gångbara färdigheter i att kommunicera på engelska. Han eller hon har mycket god vana vid att läsa tekniska presentationer på hög nivå på engelska, god vana vid att skriva tekniska presentationer på engelska samt viss vana vid att göra muntliga presentationer på engelska. MT-ingenjören är väl förberedd på en internationell arbetsmiljö med engelska som huvudspråk.
  
  
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav
  
  Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling:
  En MT-ingenjör har perspektiv på medieteknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  
  Företags- och affärsmässiga villkor:
  En MT-ingenjör har grundläggande insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  
  Att planera system:
  MT-ingenjören har kunskaper och färdigheter i att kravsätta system och produkter för att kunna medverka i och snabbt förstå industrins processer för detta, samt för att modellera produkter och system och utvärdera dessa mot kraven.
  
  Att utveckla, realisera, driftsätta och använda system:
  En MT-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik: planering, utveckling, realisering, drift och underhåll. Detta inbegriper förmågan att specificera krav på tekniska system och att utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. Användaraspekten och användbarheten hos medieteknik beaktas särskilt.

I programmet ingår strimmor av kommunikation på svenska och engelska och en strimma av mätteknik. Strimmorna integreras och examineras i kurserna. Även moment av gruppdynamik samt styrning- och ledning av projekt integreras i utvalda kurser.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i examen från MT-programmet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ.

Under de två avslutande åren ges en stor valfrihet för att dels kunna fördjupa sig inom ett medietekniskt område och dels kunna bredda sig genom att välja kurser inom angränsande områden eller kurser mer för den personliga utvecklingen av MT-ingenjören. Inom programmet kan ett antal profiler med ämnesfördjupning erbjudas. Under dessa två år på den avancerade nivån skall studenten välja kurser så att man uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde.

Mot slutet av utbildningen kan studierna fördjupas inom särskilda områden, exempelvis visualisering, publicering, video och ljud.

I programplanen för programmet framgår för varje år de kurser, som planeras att ges, och i vilken programtermin den är placerad i och dess tidsmässiga placering under året.

Varje kurs beskrivs i en kursplan där bland annat kursens mål och innehåll är beskrivet och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen. I kursplanen anges kursen nivå, grundläggande nivå G1, G2 eller avancerad nivå A samt det huvudområde kursen tillhör.

• Programmet har ingen spärr de första 6 terminerna men de studenter som inför termin 4 inte har klarat av 45 högskolepoäng kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till kurser i termin 7 (registrering) skall de gemensamma tillträdeskraven till motsvarande masterprogram vara uppfyllda.

Utbildningsprogrammet är, vad gäller valfria kurser upplagt för att underlätta för studenten att inrikta sig mot specialiseringar av medieteknik, såsom publicering, visualisering, video och ljud.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
• kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Uppfylls regelverket för en profil anges detta i examensbeviset.

När kraven för civilingenjörsexamen i medieteknik är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i medieteknik och Teknologie master i medieteknik eller datateknik.