• en stark identitet som maskiningenjör. Detta åstadkommes genom ett gediget paket obligatoriska, klassiskt maskintekniska kurser.
• en förmåga att sätta sig in i nya teknikområden, även utanför det maskintekniska området.
• en solid matematisk och naturvetenskaplig bas som den viktigaste komponenten.
• ett självständigt och kritiskt förhållningssätt. Detta åstadkommes genom att specialiseringarna är tillräckligt stora och fokuserade med tydlig forskningsanknytning för att skapa en begynnande identitet som ämnesspecialist.

• val av funktionsprincip
• konstruktion som implementerar den valda funktionsprincipen utifrån aspekter som formgivning, produktionsmetod, resursutnyttjande, ekonomi och miljöpåverkan
• produktion, drift och underhåll
• skrotning eller avveckling.

• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  En M-ingenjör kan
  • beskriva, modellera och lösa problem inom programmets teknikområde med hjälp av matematiska verktyg.
  • planera, analysera och välja metod för att lösa problem av fysikalisk karaktär inom programmets teknikområde.
  
  
• Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de två första terminerna, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs. De studerande skall välja valbara kurser så att en maskinteknisk breddning om minst 30 högskolepoäng erhålls. De tillåtna valbara kurserna, från vilken den maskintekniska breddningen kan erhållas, framgår av särskild lista.
  
  
• Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
  Vid M-LiTH kan teknologen välja att specialisera sig inom något av följande områden:
  • Energisystem och miljöteknik
  • Flygteknik
  • Industriell produktion
  • Logistik
  • Produktutveckling
  • Reglerteknik
  • Teknisk mekanik
  Specialiseringarna omfattar 36hp varav ett obligatoriskt projektarbete på 12hp.

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  M-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och programmets ämnesgrund identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom programmets område. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
  
• Experimenterande och kunskapsbildning
  En M-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. M-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
  
• Systemtänkande
  M-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
  
• Individuella färdigheter och förhållningssätt
  En M-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. M-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
  
• Professionella färdigheter och förhållningssätt
  M-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad och professionens utveckling.

• Att arbeta i grupp
  Studenten ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
  
• Att kommunicera
  Studenten ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.
  
• Att kommunicera på främmande språk
  Studenten skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.
  

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  En LiTH-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En LiTH-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
  
• Företags- och affärsmässiga villkor
  En LiTH-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.
  
• Att planera system
  LiTH-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
  
• Att utveckla system
  LiTH-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner/system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. LiTH-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
  
• Att realisera system
  En LiTH-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
  
• Att ta i drift och använda
  En LiTH-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.

De studerande skall välja valbara kurser så att en maskinteknisk breddning om minst 30 högskolepoäng erhålls. De tillåtna valbara kurserna, från vilken den maskintekniska breddningen kan erhållas, framgår av särskild lista.

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till kurser i termin 7 (registrering) skall de gemensamma tillträdeskraven till motsvarande masterprogram vara uppfyllda.

• IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

• elektroteknik
• industriell ekonomi
• maskinteknik

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområde kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser samt valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås.
• maskinteknisk breddning om minst 30 hp
• specialisering om minst 36 hp inom samma forskningsområde (inkl. projektkurs)
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
• kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.