• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  En ED-ingenjör har en stark grund i matematik, vilket innefattar kunskaper i såväl grundläggande ämnen som analys, vektoranalys och linjär algebra som tillämpad transformteori, statistik och sannolikhetslära. ED-ingenjören har solida kunskaper inom fysik och kan beskriva och modellera fenomen inom vågfysik, mekanik, elektromagnetism samt grundläggande kvantfysik och materialfysik. En ED-ingenjör kan använda matematiken och fysiken som verktyg, strukturera, abstrahera, modellera och simulera komplexa problem inom elektronik, elektroteknik samt reglerteknik. ED-ingenjören har också goda färdigheter i att modellera och simulera tekniska och naturvetenskapliga problem med hjälp av datavetenskapliga verktyg.
• Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  ED-ingenjören behärskar elektronik utifrån en rad olika perspektiv: design, konstruktion, programmering, produktion, test, drift och återvinning. ED-ingenjören uppnår således stort ämnesdjup inom elektronik med breddning mot en rad olika områden som reglerteknik, signalbehandling, programmering, modellbygge och simulering samt materialteknik. Detta innebär att:
  En ED-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller. ED-ingenjören har kunskaper och färdigheter i objektorienterad programutveckling samt programmering av processorer och system av processorer. ED-ingenjören fokuserar på programspråk som används i elektronikindustrin.
  • En ED-ingenjör kan hantera de begrepp och matematiska modeller som krävs för att hantera linjära dynamiska system i samverkan med deterministiska signaler inom signalanalys, reglerteknik, modellering och simulering.
  • ED-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från optik, vågfysik, mekanik, elektromagnetism, och grundläggande material- och halvledarfysik för att analysera och utveckla tekniska system inom elektroteknik och teknisk fysik. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
• Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
  En ED-ingenjör har fördjupade tekniska kunskaper inom ett eller flera av följande valda områden: trådlösa kommunikationssystem, tryckt (flexibel) elektronik, elektronik för energitillämpningar och byggnader. Dessa kunskaper uppnås via kurser i t.ex.:
  • RF-elektronik
  • Mikrovågsteknik
  • Trådlösa kommunikationssystem och nätverk
  • Organisk elektronik
  • Organisk bioelektronik
  • Solcellsteknik
  • Lysdioder
  • Effektelektronik
  • Avancerad projektledning

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  ED-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik, teknisk fysik och elektroteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. Experimenterande och kunskapsbildning
  En ED-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. ED-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
• Systemtänkande
  ED-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
• Individuella färdigheter och förhållningnssätt
  En ED-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. ED-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
• Professionella färdigheter och förhållningssätt
  ED-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

• Att arbeta i grupp
  En ED-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innefattar att ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en "effektiv" grupp och har därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt har förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
• Att kommunicera
  ED-ingenjören kan kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kan lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kan presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.
• Att kommunicera på främmande språk
  En ED-ingenjör kan läsa texter på engelska inom det egna teknikområdet och kan presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  En ED-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En ED-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt och kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
• Företags- och affärsmässiga villkor
  ED-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
• Att planera system
  ED-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att vederbörande kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter och system samt utvärdera dessa mot krav.
• Att utveckla system
  En ED-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner och system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. ED-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
• Att realisera system
  En ED-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
• Att ta i drift och använda
  ED-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.

I programmet ingår strimmor av kommunikation på svenska och engelska och en strimma av mätteknik. Strimmorna integreras och examineras i kurserna. Även moment av gruppdynamik samt styrning- och ledning av projekt integreras i utvalda kurser.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) i respektive termin.

Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ.

Frivilliga kurser får inte räknas med i examen. Frivilliga kurser förekommer i programplanen är att betrakta som servicekurser.

Samtliga kurser som förekommer i programplanerna för termin 5 och högre på andra civilingenjörsprogram vid LiTH kan läsas i mån av plats och räknas då som frivilliga. Sådana kurser kan i de flesta fall få räknas som valbara, och då räknas med i examen, efter beslut av programnämnden.

Utbildningsprogrammet är vad gäller valbara kurser upplagt för att underlätta för studenterna att välja en egen inriktning i elektronikdesignprogrammet.

Elektronik ur många perspektiv. Programmet fokuserar på elektronikens centrala roll som produktens hjärna. Elektronik studeras ur alla relevanta perspektiv: funktionalitet, producerbarhet och användaranpassning. Grunden läggs inom ämnesområdet elektronik med kretsteori, reglerteknik, mikrodatorer, analog elektronik, digitalteknik och mixad analog/digital elektronik. Grundläggande kunskaper i matematik och fysik förmedlas även. Stor vikt läggs vid att med hjälp av datorer kunna beräkna och modellera verkliga system.

Bygga robot. Ett grundtema i utbildningen är alltså kopplingen mellan konstruktion och produktion. Obligatoriskt är att i projekt konstruera och bygga en självgående robot. Utbildningen ger också gedigna kunskaper och träning i ledarskap och gruppdynamik. Andra viktiga inslag är projektledning och projektarbete, dels i egna kurser, dels som naturliga inslag i de tillämpade kurserna.

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.

• Trådlösa system
  Här ingår design av avancerade elektroniksystem med fokus på tillämpningar inom (trådlös) kommunikationselektronik. Särskild specialisering sker på design av analog- och mixad analog/digital elektronik i RF-området. Visst fokus ligger även på signalbehandling för digital kommunikation samt systemkonstruktion med hjälp av CAD. Kurserna inom detta spår samläses till stor del med masterprogrammet "Wireless Networks and Electronics".

• Tryckt elektronik
  Inom organisk elektronik används elektriskt ledande och halvledande organiska molekyler och plaster, vilket möjliggör tryckbar elektronik, flexibel elektronik och nya typer av bioelektronik. Inriktningen tryckt elektronik fokuserar på de organiska materialens egenskaper, komponentdesign samt produktionsteknik.

• Solceller och lysdioder
  I framtiden kom både solceller och lysdioder vara en viktig del för en hållbar utveckling. I den här inriktiningen behandlas allt från hur solceller och lysdioder är uppbyggda och fungerar till den styr- och kringelektronik som behövs för att man ska kunna använda dem i sitt sammanhang.

• Smarta hus
  Genom att tillämpa tekniker från inriktningarna ovan för att göra byggnader smartare kan vi uppnå energibesparing samtidigt som bättre inomhusklimat. Inriktningen består främst av att tillämpa det man lärt sig i övriga kurser inom smarta hus i en större projektkurs.

• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

• programmets obligatoriska kurser
• valbara kurser och examensarbete så att kravet på 300 hp uppnås
• 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
• examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.