• Yi-programmet utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle.
• En Yi-ingenjör har förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle.
• Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan Yi-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.
• Yi-ingenjören har också goda språkkunskaper samt internationell erfarenhet genom utlandsstudier vid ledande utländska universitet och högskolor.

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från teknisk fysik och elektroteknikprogrammet - internationell ha följande kunskaper och färdigheter:

Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
Yi-ingenjören har en solid grund i matematik, naturvetenskap och teknik och kan, utgående från breda och djupa kunskaper inom dessa områden, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem

• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  En Yi-ingenjör har en stark grund i matematik, vilket innefattar kunskaper i såväl grundläggande ämnen som analys och linjär algebra som komplex analys, vektor- och fourieranalys. I den matematiska grunden ingår även kunskaper inom sannolikhetslära, matematisk statistik, optimeringslära och tekniska beräkningar. Yi-ingenjören har också solida kunskaper inom fysik och kan beskriva och modellera fenomen inom vågfysik, mekanik, elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik. En Yi-ingenjör kan använda matematiken och fysiken som verktyg, strukturera, abstrahera och modellera problem inom teknisk fysik och elektroteknik.


• Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  En Yi-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom såväl teknisk fysik och elektroteknik. Detta innebär att:
  • Yi-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från vågfysik, mekanik, elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik för att analysera och utveckla tekniska system inom teknisk fysik och inom elektroteknik. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
  • En Yi-ingenjör kan modellera, analysera och använda systematiska metoder för att göra konstruktioner inom såväl analog som digital elektronik. Detta innefattar också att göra experiment och använda relevant utrustning för dessa ändamål.
  • En Yi-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller.
  • En Yi-ingenjör kan hantera de begrepp och matematiska modeller som krävs för att hantera linjära dynamiska system i samverkan med deterministiska signaler inom signalanalys och reglerteknik.


• Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
  En Yi-ingenjör har fördjupade tekniska kunskaper inom en vald masterprofil. Masterprofilen innehåller kurser omfattande 36 – 54 högskolepoäng och består av kurser inom ett väldefinierat tekniskt område, där en av kurserna är en projektkurs. Programmets masterprofiler är:
  • Teknisk matematik
  • Finansiell matematik
  • Teknisk fysik – Teori, modellering och visualisering
  • Teknisk fysik – Material- och nanofysik
  • Elektronik
  • System på chip
  • Mekatronik
  • Styr- och informationssystem
  • Signal- och bildbehandling
  • Kommunikation
  • Medicinsk teknik

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  Yi-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik, teknisk fysik och elektroteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
• Experimenterande och kunskapsbildning
  En Yi-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. Yi-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
• Systemtänkande
  Yi-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
• Individuella färdigheter och förhållningssätt
  En Yi-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. Yi-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
• Professionella färdigheter och förhållningssätt
  Yi-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling. En Yi-ingenjör har god förmåga att agera professionellt i internationella sammanhang.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

• Att arbeta i grupp
  En Yi-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innefattar att han/hon
  • har kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp
  • känner till hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp
  • därigenom äger förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt
  • har förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen
• Att kommunicera
  Yi-ingenjören ska kunna
  • kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker
  • lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål
  • presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt
• Att kommunicera på främmande språk
  Yi-ingenjören
  • skall på engelska och på sitt valda fackspråk kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt
  • har insikt i kulturella aspekter på kommunikation i internationella sammanhang

Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  En Yi-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En Yi-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiska och kulturella sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
• Företags- och affärsmässiga villkor
  Yi-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
• Att planera system
  Yi-ingenjören har kunskap och färdighet i
  • att kravsätta system och produkter, så att vederbörande kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och
  • modellera produkter och system samt utvärdera dessa mot krav.
• Att utveckla system
  En Yi-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner och system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. Yi-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
• Att realisera system
  En Yi-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
• Att ta i drift och använda
  Yi-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.

Utbildningen inleds för samtliga studerande på programmet med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik samt fackspråk. Dessa kurser ger en god bas för fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på programmet är även kurser, som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment, samt att konstruera elektro- och datatekniska system.

Utbildningen

• termin 1-4 är gemensam för samtliga studerande förutom fackspråkkurserna. Studenten läser ett inriktningsspråk/fackspråk - obligatoriskt.
• termin 5 och 6 är förlagda till något utländskt universitet inom det språkområde som överenssstämmer med inriktningsspråket
  Studierna skall omfatta obligatoriska kurser, som stämmer överens med termin 5 och 6 på Y-programmet vid LiTH i möjligaste mån.
  Utöver dessa kan masterprofilkurser, ekonomi och MTS-kurser läsas. Särskild hänsyn skall tas till önskemål om avslutande inriktning/masterprofilering på studierna.
• När så är lämpligt kan även annan tidpunkt för utlandsstudierna komma ifråga.
• termin 7-9 omfattar valbara kurser samt inriktningskurser vid LiTH. I vissa fall ingår obligatoriska kurser som ej kunnat läsas under utlandsåret.
• Fackspråkundervisningen fortgår under termin 7.
  
• fr o m termin 7 följer den studerande en masterprofil. Masterprofilerna består av ett antal för masterprofilen specifika kurser.
  Vilka kurser som är obligatoriska respektive valfria för masterprofilen anges i programplanerna det år studenten påbörjar masterprofilen. Utöver dessa kurser skall ett antal valbara kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls.

Alla kurser i Y-programmets programplan (utom frivilliga kurser) för termin 7-9 får läsas som valbara av samtliga studerande vid programmet oberoende av masterprofil. Frivilliga kurser får läsas, men ej räknas med i de 300 hp som krävs för examen.

En stor del av de första två åren på Teknisk fysik och elektroteknik - internationell är gemensam med Teknisk fysik och elektroteknik. Programmet ger samma starka grund i matematik, teknisk fysik och elektronik. Dessutom ingår franska, tyska, spanska, japanska eller kinesiska. Språkkurserna lägger tyngdpunkten på tekniskt fackspråk, men undervisningen omfattar också kultur, historia och aktuell samhällsdebatt.

Tredje året tillbringas utomlands på en av de välrenommerade högskolor som tekniska högskolan samarbetar med. Se regler för utlandsstudier.

I termin 7-9 ingår ytterligare fackspråkutbildning samt en teknisk masterprofil med både obligatoriska och valfria kurser

Programmet innehåller flera masterprofiler som alla knyter an till aktuell forskning vid tekniska högskolan och utvecklas i takt med den. I varje masterprofil ingår en projektkurs som ger träning i ingenjörsarbete. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• För tillträde till en kandidatprojektkurs på programmet skall den studerande senast den 1 oktober föregående termin kunna uppvisa minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). För resp. kandidatprojektkurs kan dessutom i kursplanen anges specifika ämneskurser från programtermin 1-4 som skall vara slutförda. För detaljer, se regelverk.
• För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7.
  De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.

Allmänt:

• En profil omfattar 36-54 hp
• Profilen består av obligatoriska (däribland en CDIO-projektkurs) och valbara kurser.
• Profilerna påbörjas termin 7
• Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för profilerna.
• Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning

Inom utbildningsprogrammet för teknisk fysik och elektroteknik-internationell (Yi) finns ett flertal profiler. Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler anges varje år i programplanen för Y-programmet.

Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell profil. Individuell profil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnd efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell profil skall vara motiverad. Individuell profil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

• IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.

Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för Teknisk fysik och elektroteknik-internationell är teknisk fysik, elektroteknik, tillämpad matematik, datateknik samt medicinsk teknik.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i Teknisk fysik och elektroteknik-internationell 300 hp, skall studenten ha

• godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
• följt en masterprofils regelverk för profilkurser alternativt följt en individuell masterprofil
• godkänt resultat på valbara kurser så att kravet på 300 hp uppnås
• genomfört utlandsstudier om ett läsår (60hp) varav minst 30 hp ska vara utförda på inriktningsspråket och tillgodoräknat i programmet
• godkänt resultat på 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudområdet
• examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik

Särskilda kurskrav

För antagna 2009 eller senare gäller även nedanstående krav på kurser:

För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling (MTS)
  skall minst 6 hp vara godkända av följande kurser;
  • TKMJ24 Miljöteknik
  • TKMJ15 Miljömanagement
  • TGTU01 Teknik och etik
  • TGTU49 Teknikhistoria
  • TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar
• Företags- och affärsmässiga villkor
  skall minst 6 hp vara godkända bland följande kurser;
  • TEAE01 Industriell ekonomi
  • TEAE04 Industriell ekonomi och organisation
  • TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter

Från och med 2014 planeras kandidatprojekt under termin 6.

Beroende på möjligheten att göra kandidatprojekt under utlandsåret undantas Yi från det obligatoriska kravet om kandidatprojekt för civilingenjörsprogram vid LiU.

De studenter som är antagna före 2011 som vill göra ett kandidatprojekt och eventuellt ta ut en kandidatexamen hänvisas till studievägledaren för planering.