En IT-ingenjör har under utbildningen, bl.a. genom den pedagogiska modellen, utvecklat sina personliga förmågor till samarbete, problemlösning och att och kommunicera med andra yrkesgrupper samt att kunna leda högteknologiska projekt av olika slag.

Utbildningen präglas av ett studentcentrerat lärande med samarbete mellan studenterna som väl förbereder ett livslångt lärande genom att man redan under studietiden övar att själv avgöra vad som behöver läras för att lösa ett givet problem. Utbildningen präglas också av kurser med starka projektinslag.

Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan en IT-ingenjör i sin verksamhet också kunna möta samhällets och enskilda individers krav på etik, miljö, resurshushållning och ekonomi

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  
  Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  En IT-ingenjör skall ha en bred matematisk bas baserat på både kontinuerlig och diskret matematik samt kurser i matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering samt naturvetenskapliga kurser anpassade för IT-området. IT-ingenjören kan använda matematiken som verktyg för att beräkna, strukturera, abstrahera och modellera problem inom informationsteknik.
  
  Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  En IT-ingenjör skall ha en datateknisk bas i programmering, datastrukturer, operativsystem och datorteknik samt kunna förstå utrustning och system för data och multimedia. En IT-ingenjör skall behärska ett teknikblock inom kommunikation omfattande:
  
  
  • Informationsöverföring, som behandlar hur information representeras och överförs via olika medier, hur information via signaler kan överföras trådbundet eller trådlöst och hur överföringen kan ske på ett säkert sätt genom t.ex. kryptering och felrättande koder.
  • Kommunikationssystem, som behandlar nätstrukturer och protokoll.
  • Informationssystem, som behandlar hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerade media, som i första hand exemplifieras genom Internet.
  • Interaktion, som behandlar människans interaktion via olika typer av gränssnitt, och som är baserat på människans kognitiva förmåga, och olika designmodeller för interaktion.
  
  
  Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
  En IT-ingenjör har fördjupade kunskaper inom informationsteknologi, datateknik, elektroteknik (kommunikation) eller medicinsk teknik och har i huvudområdet tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.
  
  
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  
  Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  IT-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och den tekniska kunskapen identifiera, formulera och modellera komplexa datatekniska problem. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
  
  Experimenterande och kunskapsbildning
  En IT-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experimentell implementering av programvara och datorkonstruktion. Detta innefattar att formulera abstrakta modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat samt redovisa resultatet. IT-ingenjören har även förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området.
  
  Systemtänkande
  IT-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla datatekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
  
  Individuella färdigheter och förhållningssätt:
  En IT-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. IT-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
  
  Professionella färdigheter och förhållningssätt:
  IT-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.
  
  
• Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
  
  Att arbeta i grupp
  IT-ingenjören är genom den pedagogiska modellen väl förberedd för att arbeta i grupp. Studenten ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupp-projekt inklusive en projekt-termin är IT-ingenjören förberedd att agera i olika grupproller och efter viss yrkeserfarenhet framförallt växa i projektledarrollen eller andra ansvarsfyllda roller. IT-ingenjören har även en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
  
  Att kommunicera
  En IT-ingenjör har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift.
  
  Att kommunicera på främmande språk
  Studenten skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.
  
  
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  
  Att relatera tekniken till samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  En IT-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik. En IT-ingenjör skall ha kunskap om människans kognitiva processer och kommunikationsförmågor, som bas för att kunna skapa användarvänlig interaktion med människan. En IT-ingenjör skall förstå teknikens roll på arbetsplatsen och möta samhällets och enskilda individers krav och behov på miljö, hållbarhet, etik och ekonomi.
  
  Att utvärdera företags- och affärsmässiga villkor
  En IT-ingenjör skall kunna utveckla och utvärdera införande av ny teknik på basis av insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren.
  
  Att planera system
  IT-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
  
  Att utveckla system:
  En IT-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. IT-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
  
  Att realisera system:
  En IT-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
  
  Att ta i drift och använda system:
  IT-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.

Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Speciellt genomförs en projekttermin med grupper om 5-7 deltagare, där ett större projektarbete varvas med ämnesmässiga moment. Dessutom genomförs samarbete med andra studentgrupper, som t.ex. läser på psykologiutbildningar. I dessa kurser, och även i andra kurser, utvecklas dels den kommunikativa förmågan genom både muntliga presentationer och skriftliga tekniska rapporter dels kunskaper och erfarenheter att arbeta i grupp.

Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och kommer därför att ges på engelska.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej inge i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbar kurs.

• Ett teknikblock med datavetenskap, datorteknik och systemteknik. Kurserna i datavetenskap skall ge en förståelse för programmering, datastrukturer och algoritmer, databaser, operativsystem och processprogrammering. Kurserna i datorteknik och systemteknik skall ge en grund i digitalteknik, en djupare förståelse av hur datorn och dess komponenter är konstruerade samt grunderna i signalbehandling och reglerteknik.
• Ett teknikblock med kommunikationsteknik med informationsöverföring, som behandlar hur information representeras och överförs via olika medier, och kommunikationssystem, som behandlar nätstrukturer och protokoll samt informationssystem, som behandlar hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerade media.
• Ett block med interaktion, som dels behandlar människans kontakt via olika typer av gränssnitt, som är baserat på människans kognitiva förmåga och olika designmodeller och dels olika medier för text, bild och multimedia.
• Ett matematikblock, som består av dels kontinuerlig matematik som analys, linjär algebra och transformer, dels diskret matematik och logik samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering.
• Ett naturvetenskapligt block, som ger grunderna i mekanik, elektromagnetism och optik.
• Dessutom sätts tekniken i ett hållbarhetssammanhang genom att explicit relatera teknikens mål till energieffektivitet i fyra teknikkurser

Programmets pedagogiska modell

Under den grundläggande delen är den pedagogiska modellen baserad på ett studentcentrerat lärande, i huvudsak problembaserat lärande (PBL), där basgruppen är en grund för lärandet. I PBL ligger fokus på problemlösningsförmåga, förmåga att självständigt identifiera inlärningsbehov i relation till det aktuella problemet, samt förmåga att samarbeta både i lärande och i problemlösning.

Basgrupperna innehåller 6-8 studenter och de omformas varje termin; de skapas så att grupperna blir varierade vad gäller bakgrund, ålder, kön och erfarenhet. Varje grupp har en handledare vars uppgift är att underlätta, stödja och stimulera lärandet och samarbetet i gruppen. Handledaren i basgruppen lär således inte ut; han eller hon styr istället varsamt gruppens eget arbete så att det inriktas mot relevanta kursmål.

Basgruppen utgår från vinjetter - verklighetsanknutna situationer - beskrivna kortfattat i text, bild eller i annan form.

PBL tränar studenternas förmåga att arbeta självständdigt och i grupp; därtill ger arbetsformen träning i att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade kunskaper.

Under de 3 första åren finns för varje termin en s.k. terminsansvarig. Den terminsansvarige har ansvar för helheten av terminen och samordning av kurserna. Den terminsansvarige ansvarar för och leder handledarna för bas- och projektgrupper.

De terminsansvariga utses av programnämnden och ingår i IT-programmets programplanegrupp. Ytterligare information om ITs organisation finns tillgängligt i ett av programnämnden fastställtorganisationsdokument.

För övergripande pedagogiskt ansvar finns en PBL-ansvarig lärare, som utses av programnämnden. Den PBL-ansvarige läraren ansvar för introduktionsmomenten till PBL.

• De studenter som inför termin 4 inte har klarat av 45 högskolepoäng kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till kandidatprojektkursen på programmet skall den studerande senast den 1 oktober föregående termin kunna uppvisa minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). För resp. kandidatprojektkurs kan dessutom i kursplanen anges specifika ämneskurser från programtermin 1-4 som skall vara slutförda. För detaljer, se regelverk.
• För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.

Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning.

Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler anges varje år i programplanen

Tillåtna huvudområden för den masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen från programmet är Informationsteknik, Datateknik, Elektroteknik och Medicinsk teknik.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
• examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Uppfylls regelverket för en profil anges detta i examensbeviset.

När kraven för civilingenjörsexamen i informationsteknologi är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i informationsteknologi och Teknologie master i informationsteknologi, datateknik elektroteknik eller medicinsk teknik.

För antagna 2009 eller senare gäller även nedanstående krav på kurser:

För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)

För antagna 2011 eller senare skall minst en av följande kurser vara avklarad med godkänt resultat:

• TANA09 Datatekniska beräkningar
• TANA21 Beräkningsmatematik

Från och med 2014 ingår obligatoriskt kandidatprojekt under termin 6

De studenter som vill göra ett kandidatprojekt och eventuellt ta ut en kandidatexamen före 2014 får vända sig till studievägledaren för planering av hur detta skall göras.