Civilingenjörsutbildningen i teknisk biologi syftar till att ge studenterna de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för deltagande i planering, produktion och utveckling av bioteknisk verksamhet i vid bemärkelse - från idéformulering, konstruktion och tillverkning till drift, utvärdering och underhåll av sådana produkter och system.

Utbildningen förbereder också för andra sektorer av samhällslivet där kunskaper inom bioteknik är av betydelse såsom utbildning, samhällsplanering, vård och hälsa, samt forskning.

Mot bakgrund av den snabba globaliseringen och kunskapsutvecklingen inom framför allt biologi och kemi expanderar de biotekniska tillämpningarna snabbt. Utbildningsprogrammet vill följaktligen svara mot såväl nationella som internationella behov inom området, framför allt från industri och universitet men också samhället i övrigt. Utbildningen avser att ge förståelse för och insikt i de tekniska utmaningar och möjligheter som uppstår i områdena mellan biologi, kemi, medicin, fysik, datateknik och matematik.

• TB-ingenjörer ska återfinnas i ledande positioner i samhället
• studenter som utexaminerats från TB-programmet ska vara de mest attraktiva bioteknikingenjörerna såväl nationellt som internationellt
• TB-ingenjörer skall bidra på ett positivt sätt till samhällsutvecklingen i stort, och särskilt inom den biotekniska intressesfären

• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  TB-ingenjören kan:
  • beskriva, modellera och lösa problem inom programmets teknikområde med hjälp av matematiska verktyg.
  • planera, analysera och välja metod för att lösa problem av fysikalisk karaktär programmets teknikområde.
  • utnyttja kemiska reaktioner i tekniksammanhang, t ex för att utveckla produkter med specifika egenskaper (material, läkemedel mm).
  • planera, analysera och välja metod för att lösa problem av biologisk/medicinsk karaktär programmets teknikområde
  
  
• Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  TB-ingenjören kan inom:
  Datateknik:
  
  • metodiskt lösa programmeringsrelaterade problem
  Systemteknik
  
  • inom delområdena elektronik, reglerteknik och signal- och bildbehandling teoretiskt förklara och praktiskt utnyttja relevanta tekniker huvudsakligen inom bioteknikområdet.
  Kemiteknik
  • analysera och tillämpa kemikunskaper på komplexa fysikaliska processer.
  Mätteknik
  • utnyttja mätmetoder i komplexa system, t ex i molekylärbiologiska eller cellbiologiska system.
  Bioinformatik
  • förstå teorier och praktiska tillämpningar av datorbaserade metoder för analyser av DNA- och proteinsekvenser samt för studier av proteiners strukturer.
• Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen.
  TB-ingenjören kan analysera och värdera tekniska lösningar inom sin teknik-profilering:
  • Genteknik
  • Bioteknisk fysik
  • Biologisk produktion
  • Bioinformatik
  • Teknisk biomedicin
  • Molekylär bioteknik

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  TB-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och fysik, kemi, biologi och bioteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom bioteknik. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
• Experimenterande och kunskapsbildning
  En TB-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. TB-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
  
• Systemtänkande
  TB-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kan kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
  
• Individuella färdigheter och förhållningssätt
  En TB-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. TB-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
  Professionella färdigheter och förhållningssätt
• TB-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad och professionens utveckling.

• Att arbeta i grupp
  TB-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
• Att kommunicera
  TB-ingenjören ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.
• Att kommunicera på främmande språk
  TB-ingenjören skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologisk hållbar utveckling.
  En TB-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En TB-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
• Företags- och affärsmässiga villkor.
  En TB-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.
• Att planera system.
  TB-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
  
• Att utveckla system
  TB-ingenjören har inom sitt bioteknikområdet generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. TB-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
  
• Att realisera system.
  En TB-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
  
• Att ta i drift och använda.
  En TB-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade biotekniska system.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen.

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. Av dessa skall följande kurser ingå
  • Linjär algebra
  • Envariabelanalys 1&2
  • Allmän kemi 1
  De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.

Undervisningen kan vara problem- och projektbaserad, innehålla moment av skriftlig framställning, litteratursökning och litteraturstudier. Utöver dessa undervisningsformer kan utbildningen också bedrivas i grupper med handledning.

Varje inriktning innehåller en projektkurs. Inriktningen avslutas med examensarbete omfattande 30 hp. Undervisningsspråk kan vara engelska.

Om den studerande följer en inriktning, utöver kraven för en civilingenjörsexamen, uppfylles också kravet för en generell teknologie masterexamen i teknisk biologi. Den studerande kan också välja att följa inriktningen på civilingenjörutbildningen kemisk biologi och erhåller då en generell teknologie masterexamen i kemisk biologi. I detta fall måste den studerande byta ut kurser i termin 6 så att nödvändiga förkunskaper för inriktningskurserna inhämtas.

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valbara kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
• kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Uppfylls regelverket för en inriktning anges detta i examensbeviset.

När kraven för civilingenjörsexamen i teknisk biologi är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom huvudområdet uppfyllda och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i teknisk biologi och Teknologie master i huvudområdet.