• Y-programmet utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle.
• En Y-ingenjör har förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle.
• Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan Y-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  En Y-ingenjör har en stark grund i matematik, vilket innefattar kunskaper i såväl grundläggande ämnen som analys och linjär algebra som komplex analys, vektor- och fourieranalys. I den matematiska grunden ingår även kunskaper inom sannolikhetslära, matematisk statistik, optimeringslära och tekniska beräkningar. Y-ingenjören har också solida kunskaper inom fysik och kan beskriva och modellera fenomen inom vågfysik, mekanik, elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik. En Y-ingenjör kan använda matematiken och fysiken som verktyg, strukturera, abstrahera och modellera problem inom teknisk fysik och elektroteknik.
• Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  En Y-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom såväl teknisk fysik och elektroteknik. Detta innebär att:
  • Y-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från vågfysik, mekanik, elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik för att analysera och utveckla tekniska system inom teknisk fysik och elektroteknik. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
  • En Y-ingenjör kan modellera, analysera och använda systematiska metoder för att göra konstruktioner inom såväl analog som digital elektronik. Detta innefattar också att göra experiment och använda relevant utrustning för dessa ändamål. Yingenjören har också medverkat i genomförandet av en större projektuppgift inom elektronikkonstruktion.
  • En Y-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller. Y-ingenjören har kunskaper och färdigheter i objektorienterad programutveckling.
  • En Y-ingenjör kan hantera de begrepp och matematiska modeller som krävs för att hantera linjära dynamiska system i samverkan med deterministiska signaler inom signalanalys och reglerteknik.
• Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
  En Y-ingenjör har fördjupade tekniska kunskaper inom en vald profil. Profilen innehåller kurser omfattande 36 – 54 högskolepoäng och består av kurser inom ett väldefinierat tekniskt område, där en av kurserna är en projektkurs. Programmets profiler är:
  • Teknisk matematik
  • Finansiell matematik
  • Teknisk fysik – Teori, modellering och visualisering
  • Teknisk fysik – Material- och nanofysik
  • Teknisk fysik – Organiska system och sensorer
  • Elektronik
  • System på chip
  • Mekatronik
  • Styr- och informationssystem
  • Signal- och bildbehandling
  • Kommunikation
  • Medicinsk teknik

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  Y-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik, teknisk fysik och elektroteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
• Experimenterande och kunskapsbildning
  En Y-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. Y-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
• Systemtänkande
  Y-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kan kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
• Individuella färdigheter och förhållningssätt
  En Y-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. Y-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
• Professionella färdigheter och förhållningssätt
  Y-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

• Att arbeta i grupp
  En Y-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innefattar att ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och äger därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt har förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
• Att kommunicera
  Y-ingenjören kan kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kan lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kan presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.
• Att kommunicera på främmande språk
  En Y-ingenjör kan läsa texter på engelska inom det egna teknikområdet och kan presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  En Y-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En Y-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt och kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
• Företags- och affärsmässiga villkor
  Y-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
• Att planera system
  Y-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att vederbörande kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter och system samt utvärdera dessa mot krav.
• Att utveckla system
  En Y-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner och system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. Y-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
• Att realisera system
  En Y-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
• Att ta i drift och använda
  Y-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system

Utbildningen under termin 1 t.o.m. termin 6 är gemensam för samtliga studerande. Fr.o.m. termin 6 finns det förutom obligatoriska kurser även valbara.

Fr.o.m. termin 7 väljer den studerande en profil. Profilerna består av ett antal för profilen specifika kurser. Vilka kurser som är obligatoriska respektive valfria för profilen anges i programplanerna fr.o.m. det år studenten påbörjar profilen. Utöver dessa kurser skall ett antal valbara kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls.

Alla kurser i Y-programmets programplan för termin 7 t.o.m. 9 får läsas som valbara av samtliga studerande vid programmet oberoende av profil. Undantag är frivilliga kurser som ej räknas med i de 300 hp som krävs för examen.

Programmet innehåller tolv profiler som alla knyter an till aktuell forskning vid tekniska högskolan och utvecklas i takt med den. I varje profil ingår en projektkurs som ger träning i ingenjörsarbete. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till kurser i termin 7 (registrering) skall de gemensamma tillträdeskraven till motsvarande masterprogram vara uppfyllda.

• En profil omfattar 36-54 hp.
• Profilen består av obligatoriska och valbara kurser.
• En CDIO-projektkurs ska ingå i dessa poäng.
• Profilerna påbörjas termin 7.
• Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för profilerna.

Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell profil. Individuell profil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnd efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell profil skall vara motiverad. Individuell profil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.

• IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

• godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
• följt en profils regelverk för profilkurser alternativt följt en individuell profil
• ekonomikurser minst 6 hp
• MTS-kurser minst 6 hp
• valbara kurser så att kravet på 300 hp uppnås
• 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
• examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik

• Kurser inom människa teknik samhälle, MTS
  I programmets utbildningsplan ingår kurser inom området människa-teknik-samhälle (MTS). Syftet med MTS-kurser i utbildningen är att ge studenten förmåga att reflektera kring och kritiskt analysera olika tekniska, sociala, kulturella och samhälleliga fenomen. Studenter som avser att ta ut 300 hp examen enligt 2007 års förordning ska ha 6 hp MTS-kurser med i examen.
  Under en övergångstid är kravet 4 hp. Kurserna ska då vara slutförda före 2008-07-01. Därefter är kravet 6hp.
• Kurser inom ekonomi
  I programmets utbildningsplan ingår kurser inom ekonomi/marknadsföring/entreprenörskap. Studenter som avser att ta ut 300hp examen enligt 2007 års förordning ska ha 6 hp ekonomikurser med i examen.
  Under en övergångstid är kravet 4 hp. Kurserna ska då vara slutförda före 2008-07-01. Därefter är kravet 6 hp.
• Maximalt kan 30hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i examen

För de studenter som vill ta en kandidatexamen men ändå fortsätta fram till en civilingenjörsexamen på Y-programmet föreslås följande:

• Använd det valbara utrymmet samt sommaren för kandidatarbetet
• Spara någon av de obligatoriska kurserna, som inte är nödvändig för profilen, till årskurs fyra för att skapa plats för kandidatarbetet