|
År: 2012 |
|
Civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi - internationell, 300 hp |
/ Industrial Engineering and Management - International / |
|
Programmets syfte/vision
- En civilingenjör i industriell ekonomi - internationell (Ii) från Linköping skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande. Ii-aren skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen tekniskekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärdisciplinära problem i syfte att utveckla industriella verksamheter.
- Ii-programmet i Linköping ska vara den nationellt ledande utbildningen som, med en internationell erfarehet, integrerar teknik och matematik med ekonomi och ledarskap.
- Kurserna i såväl ekonomiska som tekniska fördjupningar ska vara i nivå med internationellt framstående utbildningar inom respektive discipliner.
- Industriell ekonomi i Linköping ska vara det självklara valet för både studenter och näringsliv.
|
|
Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från industriell ekonomiprogrammet - internationell ha följande kunskaper och färdigheter:
Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
En Ii-ingenjör från Linköping skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande i en internationell miljö. Ii-ingenjören skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen teknisk-ekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera och lösa komplexa tvärdisciplinära problem i syfte att utveckla industriella verksamheter såväl i Sverige som inom språkområdet.
Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
En Ii-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dess giltighet. En Ii-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. Ii-ingenjören har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att Ii-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
- Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
Ii-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och fysik, datorteknik och systemteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
- Experimenterande och kunskapsbildning
En Ii-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. Ii-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
- Systemtänkande
Ii-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kan kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar och avvägningar.
- Individuella färdigheter och förhållningssätt
En Ii- ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. Ii- ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
- Professionella färdigheter och förhållningssätt
Ii- ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.
Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
- En Ii-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. Ii-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där gruppdynamik, projektledning, avancerad projektledning samt ledarskap behandlas. Undervisningen sker även delvis i projektform.
- Ii-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där kommunikationsfärdigheter tränas och praktiseras integrerat med ingenjörsämnena.
- Att arbeta i grupp
Ii- ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
- Att kommunicera
Ii-ingenjören ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera resultatet på ett förtroendeingivande sätt.
- Att kommunicera på främmande språk
Ii-ingenjören skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.
Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav
- En Ii-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
- Ii-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
- En Ii-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. Ii-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.
- Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
En Ii-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En Ii- ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
- Företags- och affärsmässiga villkor
En Ii-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.
- Att planera system
Ii-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
- Att utveckla system
Ii-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. Ii- ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
- Att realisera system
En Ii-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
- Att ta i drift och använda
En Ii-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.
|
|
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6. |
|
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv. |
|
Programmets organisation
Regler för utlandsstudier |
|
Programmets innehåll
Utbildningens 300 hp är fördelade på två områden: teknik/matematik och industriell ekonomi. Poängomfattningen per område är i normalfallet:
- Teknik/matematik 200 hp
- Industriell ekonomi 100 hp
- Språk/kultur 20 hp
Flertalet av kurserna samläses med industriell ekonomiprogrammet. För området språk/kultur är samtliga 20 hp obligatoriska.
Utbildningen under termin 1 och 2 bestå av gemensamma kurser och språkundervisning på inriktningsspraåket. Termin 3 och 4 består av gemensamma kurser, språkundervisning på inriktningsspråket och valfria kurser (inledning till teknisk inriktning under utlandsvistelsen som genomförs under termin 5 och 6). Därefter sker val av kurser inom teknisk inriktning från och med termin 5 och ekonomiska profiler från och med termin 7. Språkundervisningen fortgår under termin 7 och 8.
I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara och frivilliga. Frivillig kurs ingår ej i utbildningsprogrammet. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. |
|
Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
- Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
- För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
|
|
Profiler/inriktningar
Efter utbildningens två första år med gemensamma kurser väljs teknisk inriktning inför tredje studieåret. Inför det fjärde studieåret väljs ekonomiska profilkurser. Kombinationen av teknisk inriktning, ekonomiska masterprofilkurser samt valet av övriga kurser ger den studerande en individuellt utformad utbildning.
Inom utbildningsprogrammet Industriell ekonomi finns fyra tekniska inriktningar:
- Datateknik /Computer Science and Engineering/
- Maskinteknik /Mechanical Engineering/
- Systemteknik /Electrical Engineering/
- Bioteknik /Biotechnical Engineering/
En av fyra kurser, enligt nedan, ingår som obligatoriekrav i utbildningsprogrammet. Rekommenderad grundläggande kurs för respektive teknisk inriktning är:
- Datateknik: Diskret matematik
- Maskinteknik: Numeriska metoder
- Systemteknik: Transformteori. Denna kurs är obligatorisk för inriktningen.
- Bioteknik: Grundläggande kemi
Studentens val av kurser inom inriktningen kan begränsas på grund av otillräckliga förkunskaper.
Den totala omfattningen på de tekniska inriktningarna är minst 60 hp. Som en teknisk inledning på inriktningen ligger ett block av för inriktningen obligatoriska kurser under tredje studieåret. Valbara kurser under det fjärde studieåret utgör en teknisk specialisering inom inriktningen. Inom den datatekniska inriktningen ingår en obligatorisk kurs i Programutvecklingsmetodik i fjärde studieåret.
- Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Datateknik: Inom denna inriktning finns det inga specifika spår som skall följas utan det valfria blocket utgörs av en lista på kurser som den studerande har förkunskaper för. Listan innehåller kurser som kan grupperas inom områdena:
- Konstruktion av webbaserade informationssystem
- Konstruktion av inbyggda system
- Problemlösning och programmering
En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för inriktningen under termin 7, 8 och 9 skall ingå i examen. För mer information se inriktningens hemsida.
- Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Maskinteknik:
- Produktionssystem
- Energisystem
- Konstruktionsteknik och produktutveckling
- Produktdesign
- Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Systemteknik:
- Reglerteknik
- Telekommunikation
- Signal- och bildbehandling
- Medicinsk teknik
En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för inriktningen under termin 7 skall ingå i examen.
- Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Bioteknik:
Studenterna läser kurser som har starka kopplingar till biotekniken, t ex läkemedel (utveckling och produktion), medicinsk-klinisk analys, produktion av skräddarsydda proteiner, livsmedel, medicinsk teknik, bioinformatik. För att kunna organisera samt att leda teknisk och affärsmässig utveckling inom biotekniken är det av central betydelse att ha en grundläggande förståelse för de biomolekylära mekanismer som är grunden för hela bioteknikområdet.
I examensbeviset anges teknisk inriktning, teknisk specialisering anges ej.
De sista två åren på programmet väljer studenten bland flertal managementkurser och fördjuper sig i en masterprofil.
Inom utbildningen erbjuds masterprofiler inom huvudområdet industriell ekonomi:
- Ekonomiska informationssystem
- Finansiering
- Industriell marknadsföring
Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för denna masterprofil under termin 7, 8 och 9 skall ingå i examen.
- Projekt, innovationer och entreprenörskap
- Kvalitetsutveckling
- Logistik
- Produktionsledning
Inom utbildningen erbjuds även masterprofiler inom huvudområdena:
- Datateknik
- Elektroteknik
- Maskinteknik
- Teknisk biologi
|
|
Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution. För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen. |
|
Examensarbete
Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för Industriell ekonomi - internationell är industriell ekonomi, maskinteknik, elektroteknik, teknisk biologi samt datateknik.
Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete. |
|
Examenskrav
För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi - internationell, 300 hp, skall studenten ha fullgjort
- Samtliga obligatoriska kurser inom programmet avslutade
- Minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.
- Teknisk inriktning om minst 60 hp
- Valfria kurser så att kravet på minst 300 hp uppnås
- Utlandsstudier om ett läsår (60hp) varav minst 30 hp ska vara utförda på inriktningsspråket och tillgodoräknat i programmet
- 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
- Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
Tillåtna huvudområden för masterexamen är industriell ekonomi, maskinteknik, elektroteknik, teknisk biologi samt datateknik.
För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. |
|
Övrigt om examen
Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att uppfylla kraven för en kandidatexamen
För antagna ht 2011 kommer kandidatarbetet att vara obligatoriskt termin 6 vt 2014. |
|
|