• En civilingenjör i Industriell ekonomi (I) från Linköping skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande. I-aren skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen tekniskekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärdisciplinära problem i syfte att utveckla industriella verksamheter.
• I-programmet i Linköping ska vara den nationellt ledande utbildningen som integrerar teknik och matematik med ekonomi och ledarskap.
• Kurserna i såväl ekonomiska som tekniska fördjupningar ska vara i nivå med internationellt framstående utbildningar inom respektive discipliner.
• Industriell ekonomi i Linköping ska vara det självklara valet för både studenter och näringsliv.

• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  En I-ingenjör har en stark grund i matematik, ca 60hp, vilket innefattar gedigna kunskaper i grundläggande ämnen såsom analys och linjär algebra samt gedigen förmåga att tillämpa kunskaper i matematisk statistik och optimeringslära på verkliga problem. I-ingenjören har också grundläggande kunskaper i centrala områden i fysik såsom vågrörelselära och termodynamik. I-ingenjören kan beskriva, matematiskt formulera och kritiskt värdera modeller inom olika tekniska tillämpningar.
  
  
• Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  En I-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom maskinteknik, fysik, datorteknik och industriell ekonomi (Industrial Engineering). Detta innebär att:
  • I-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från mekanik, termodynamik, och reglerteknik för att beskriva och analysera tekniska system. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
  • En I-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller. I-ingenjören har kunskaper och färdigheter i algoritmiska metoder och datastrukturer.
  • En I-ingenjör har kunskaper i såväl kvalitativ som avancerad kvantitativ ekonomisk teori.
  • En I-ingenjör kan utifrån ovanstående kunskaper beskriva, strukturera, abstrahera, modellera och lösa problem inom Industriell ekonomi (Industrial engineering).
  
  
• Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
  En I-ingenjör har fördjupade kunskaper inom två områden, dels inom ett klassiskt teknikområde, dels inom "Industrial Management". Den klassiska tekniska fördjupningen innehåller kurser som omfattar minst 60hp och består av kurser inom ett väldefinerat tekniskt område, där en eller flera av kurserna är projektkurser. Fördjupningen inom Industriell ekonomi saknar poänggräns men omfattar i regel 60-90hp och kurserna innehåller vanligtvis någon form av projekt.

  Fördjupningsområden inom klassisk teknik (I-ingenjören väljer ett av nedan angivna områden)

  • Bioteknik
  • Datateknik
  • Maskinteknik
  • Systemteknik
  
  Fördjupningsområden inom "Industrial management"
  • Ekonomiska informationssystem
  • Finansiering
  • Industriell marknadsföring
  • Kvalitetsutveckling
  • Logistik
  • Projekt, innovation och entreprenörskap
  • Produktionsledning
  
  Inom något eller några av dessa områden kan I-ingenjören:
  • Analysera komplexa problemställningar med utgångspunkt i ämnesrelaterad teori och praktisk kunskap.
  • Relatera och syntetisera olika teoretiska perspektiv och utforma egna analysmodeller.
  • Tillämpa vetenskapligt förankrade verktyg och modeller på teknikbaserade företag.
  • Kritiskt granska metoder, tillvägagångssätt och tekniker som tillämpas i teknikbaserade företag.

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  I-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och fysik, datorteknik och systemteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
• Experimenterande och kunskapsbildning
  En I-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. I-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
• Systemtänkande
  I-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar och avvägningar.
• Individuella färdigheter och förhållningssätt
  En I-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. I-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
• Professionella färdigheter och förhållningssätt
  I-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

• En I-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. I-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där gruppdynamik, projektledning, avancerad projektledning samt ledarskap behandlas. Undervisningen sker även delvis i projektform.
• I-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där kommunikationsfärdigheter tränas och praktiseras integrerat med ingenjörsämnena.

• Att arbeta i grupp
  I-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
• Att kommunicera
  I-ingenjören ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icke-tekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera resultatet på ett förtroendeingivande sätt.
• Att kommunicera på främmande språk
  I-ingenjören skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

• En I-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
• I-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
• En I-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. I-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  En I-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En I-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
• Företags- och affärsmässiga villkor
  En I-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.
• Att planera system
  I-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
• Att utveckla system
  I-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. I-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
• Att realisera system
  En I-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
• Att ta i drift och använda
  En I-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.

• Teknik/matematik 200 hp
• Ekonomi/ledarskap 100 hp

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara och frivilliga. Frivillig kurs ingår ej i utbildningsprogrammet. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt.

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till kurser i termin 7 (registrering) skall de gemensamma tillträdeskraven till motsvarande masterprogram vara uppfyllda.

Inom utbildningsprogrammet Industriell ekonomi finns fyra tekniska inriktningar:

• Datateknik /Computer Science and Engineering/
• Maskinteknik /Mechanical Engineering/
• Systemteknik /Electrical Engineering/
• Bioteknik /Biotechnical Engineering/

• Datateknik: Diskret matematik
• Maskinteknik: Numeriska metoder
• Systemteknik: Transformteori. Denna kurs är obligatorisk för inriktningen.
• Bioteknik: Matematiska modeller i bioteknik

Den totala omfattningen på de tekniska inriktningarna är minst 60 hp. Som en teknisk inledning på inriktningen ligger ett block av för inriktningen obligatoriska kurser under tredje studieåret. Valbara kurser under det fjärde studieåret utgör en teknisk specialisering inom inriktningen. Inom den datatekniska inriktningen ingår en obligatorisk kurs i Programutvecklingsmetodik i fjärde studieåret.

• Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Datateknik: Inom denna inriktning finns det inga specifika spår som skall följas utan det valfria blocket utgörs av en lista på kurser som den studerande har förkunskaper för. Listan innehåller kurser som kan grupperas inom områdena:
  • Inbyggda system
  • Informationsåtkomst
  • Datornät
  • Databasteknik
  • Artificiell intelligens.
  En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för inriktningen under termin 7, 8 och 9 skall ingå i examen.
• Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Maskinteknik:
  • Produktionssystem
  • Energisystem
  • Konstruktionsteknik och produktutveckling
  • Produktdesign
• Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Systemteknik:
  • Reglerteknik
  • Telekommunikation
  • Signal- och bildbehandling
  • Medicinsk teknik
  En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för inriktningen under termin 7 skall ingå i examen.
• Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Bioteknik:
  • Genteknik/biomedicin
  • Cellbiologi/biomedicin
  • Mikrobiologi
  • Medicinsk teknik
  I examensbeviset anges teknisk inriktning, teknisk specialisering anges ej.

  Inom utbildningen erbjuds ekonomiska profiler inom:

  • Ekonomiska informationssystem
  • Finansiering
  • Industriell marknadsföring
  • Projekt, innovationer och entreprenörskap
  • Kvalitetsutveckling
  • Logistik
  • Produktionsledning

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

• Samtliga obligatoriska kurser inom programmet avslutade
• Teknisk inriktning om minst 60 hp
• Valfria kurser så att kravet på minst 300 hp uppnås
• 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.
• Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.