| TSKS01 |
Digital kommunikation, 4 p
/
6 hp
/Digital Communication/
För:
COE
D
I
Ii
IT
SOC
SY
Y
|
| |
Prel. schemalagd
tid: 38
Rek. självstudietid: 122
|
| |
Utbildningsområde: Teknik
Ämnesgrupp: Elektroteknik Nivå (A-D):C
Huvudområde: Elektroteknik Nivå (G1,G2,A): A
|
| |
Mål:
Efter genomgången kurs ska studenten
- kortfattat kunna redogöra för några vanliga kanalmodeller, främst rörande kabelkanaler, radiokanaler och optiska kanaler.
- med egna ord kunna beskriva problem som uppkommer i kommunikationssammanhang, samt kunna beskriva och på ett relevant sätt jämföra metoder för att motverka dessa problem, i såväl deterministiska som probabilistiska termer.
- med säkerhet kunna utföra standardmässiga beräkningar rörande digital modulation, (linjära) binära koder för felkontroll samt källkodning.
- med viss säkerhet kunna analysera och jämföra olika digitala modulations- och kodningsförfaranden, i termer av felsannolikhet, minavstånd eller liknande.
- med adekvat terminologi, väl strukturerat och logiskt sammanhängande,
kunna redogöra för sambanden mellan olika begrepp i kursen.
- i blockform kunna implementera sådana kommunikationssystem som behandlas i kursen och empiriskt utvärdera dem.
|
| |
Förkunskaper: (gäller studerande antagna till program som kursen ges inom, se 'För:' ovan) Ur analys: Främst integraler.
Ur linjär algebra: Linjära rum, med allt vad det innebär.
Ur signaler och system: Fouriertransformer, faltning, LTI-system.
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
|
| |
Påbyggnadskurser Digital kommunikation fk, Trådlösa system, Radiokommunikation, Felrättande koder, Källkodning, Bild- och ljudkodning.
|
| |
Organisation: Undervisningen ges i form av föreläsningar, laborationer och lektioner.
Kursen pågår hela höstterminen.
|
| |
Kursinnehåll:
- Kanalmodeller: Kabelkanaler, radiokanaler och optiska fibrer. Modeller för termiskt brus och fädning. Beskrivning av fenomenet intersymbolinterferens.
- Digital modulation: Vektormodellen, ML-detektering, estimering, felsannolikheter. Vanliga signaluppsättningar, som bl.a. FSK, PSK, QAM. Flerdimensionella signaluppsättningar: OFDM.
- Representation av signaler: Komplex basbandsrepresentation av deterministiska passbandssignaler.
- Signalteoretiska grunder:Autokorrelation och spektraltäthet.
- Koder för felkontroll: Binärsymmetriska kanaler. Linjära binära koder, repetitionskoder, paritetskoder, hammingkoder, duala koder, produktkoder, cykliska koder och CRC-koder. Sfärpackningsgränsen och singletongränsen. Grundläggande parametrar som längd, dimension, storlek och minavstånd. Vikts- och avståndsfördelningar. Feldetekterings- och felrättningsförmåga.
- Källkodning: Trädkoder, huffmankodning och skurlängdskodning. Entropi, Krafts olikhet.
|
| |
Kurslitteratur: Olofsson m.fl., Introduction to Digital Communication, Institutionen för Systemteknik (ISY), Linköpings universitet.
|
| |
Examination: |
TEN1 LAB1
|
En skriftlig tentamen (U,3,4,5) Laborationer (U,G) |
5 hp 1 hp
|
| |
|
Tentan (TEN1) innehåller tre delar:
-
En inledande uppgift som examinerar målet "med säkerhet kunna utföra standardmässiga...". Denna uppgift måste lösas korrekt för att kunna bli godkänd på tentan.
- En frågedel, med frågor av beskrivande eller utredande karaktär. Här examineras målen "vara allmänt orienterad...", "...kortfattat kunna redogöra...",
"med egna ord kunna beskriva..." och "med adekvat terminologi".
Separat poängkrav på denna del för godkänt.
- En problemdel, där målet "med viss säkerhet kunna analysera..." examineras. Separat poängkrav på denna del för godkänt.
Betyg på tentan ges baserat på totalpoäng.
Labbarna (LAB1) examinerar målet
- �?�i blockform kunna implementera...�?�
Betyg på kursen ges när båda delarna godkänts och betyget är detsamma som det på tentan.
I händelse av få anmälda tentander kan den skriftliga tentan utbytas mot muntlig. |
|