|
Visa engelsk kursplan |
|
Kurskategori Fristående kurs Huvudområde Pedagogiskt arbete Ämnesområde Utbildningsvetenskap-UV2 |
Kurskod | 950A06 |
- kritiskt granska kunskapsbedömningar utifrån teori om kunskap och lärande
- jämföra, problematisera och välja mellan olika metoder för kunskapsbedömning utifrån grundläggande teorier om
kunskapsbedömning
- redogöra för hur fusk och plagiat i examination är relaterat till normer och former för kunskapsbedömning
- reflektera över sitt eget förhållningssätt till fusk och plagiat
- problematisera kunskapsbedömning och betyg som fenomen i ett historiskt, samhälleligt och pedagogiskt perspektiv
- beskriva olika effekter av kunskapsbedömning, examination och betygsättning
- diskutera hur dessa effekter kan undvikas och eller tillvaratas i en lärandeprocess
- Kunskaper och aspekter av lärande: kunskapsbegreppet, olika former av kunskap, lärteorier samt begrepp och taxonomier för planering och analys av såväl undervisning som bedömning.
- Grundläggande teorier om mätning: skalor och mätning, reliabilitet och validitet vid mätningar, kriterie- respektive normrelaterad bedömning samt faktorer som kan störa bedömningsresultatet.
- Fusk och plagiat: hur pedagogiska former och systemkrav driver till oönskat beteende, fusk.
Delkurs 2 (7,5 hp) omfattas av följande områden och delmoment:
- Kunskapsbedömningens utveckling i samhällsutvecklingen: en introduktion som ger pedagogiska, historiska och samhälleliga perspektiv på kunskapsbedömningens utveckling. Vidare behandlas förändringar över tid i kunskapssyn, bedömningspolicy och betygsystem i det svenska utbildningssystemet.
- Bedömningsstrategier: prov och andra bedömningsmetoder.
- Bedömningens funktioner: formativ, summativ, prediktiv. Konvergent och divergent bedömning. Återkoppling av bedömningar.
- Validering av tidigare lärande som aspekt av kunskapsbedömningen.
- Den dolda och den synliga läroplanen: examinationens effekter – avsiktlig och oavsiktlig påverkan på studier, undervisning och liv.
Examination sker fortlöpande och individuellt genom muntlig och skriftlig redovisning av kurslitteratur, kursuppgifter samt en slutgiltig examinationsuppgift.
Provkoder:
DEL1 Kunskapsbegreppet och dess relation till kunskapsbedömning, 7,5 hp, U-VG
DEL2 Bedömningsstrategier, 7,5 hp, U-VG
Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
För tillträde till kursen krävs:
- Avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen om minst 180 hp eller motsvarande eller
- Kandidatexamen i pedagogik/pedagogiskt arbete/specialpedagogik/didaktik eller motsvarande eller
- Kandidatexamen i ett annat ämne plus tre års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet
- samt svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå
Andersson, P. & Fejes, A. (2010). Kunskapers värde: Validering i teori och praktik, 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Airasian, P.W. & Russell, M.K. (2011). Classroom Assessment: Concepts and Applications, 7th edition. New York: McGraw-Hill.
Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Skolverket.
Hofvendahl, J. (2010). Utvecklingssamtalen: Några vanligt förekommande problem. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan (s. 31-46). Lund: Studentlitteratur.
Green, S., Johnson, R., Kim, D-H., & Pope, N. (2007). Ethics in classroom assessment practices: Issues and attitudes. Teaching and Teacher Education, 23, 999-1011.
Hult, Å. & Hult, H. (2003). Att fuska och plagiera: Ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? Linköpings universitet, Centrum för undervisning och lärande, CUL-rapport nr. 6. Finns tillgänglig via http://www.liu.se/cul/ - klicka på CUL-rapporter och sedan på aktuell titel.
Jansdotter Samuelsson, M. & Nordgren, K. (Red.) (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups.
Jönsson, A. (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: hur, vad och varför? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Klapp Lekholm, A. (2010). Lärares betygsättningspraktik. I S. Eklund (Red.), Bedömning för lärande – En grund för ökat kunnande (s. 21-29). Stockholm: Stiftelsen SAF.
Linde, G. (2003). Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur.
Lindström, L. & Lindberg, V. (Redaktörer) (2005). Pedagogisk bedömning: Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag.
Läroplaner som är aktuella.
Mavrommatis, Y. (1997). Understanding assessment in the classroom. Phases of the assessment process: The assessment episode. Assessment in Education, 4, 381-400.
Petterson, A. (Red.). (2007). Sporre eller otyg: Om bedömning och betyg. Malmö: Lärarförbundets förlag.
Selghed, B. (2006). Betygen i skolan: Kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. Stockholm: Liber.
Skolverket (2002). Att bedöma eller döma: Tio artiklar om bedömning och betygsättning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. Aktuella texter som handlar om kunskapsbedömning och betygsättning.
SOU 1992:94 (1994). Bildning och kunskap. Särtryck ur läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning. Stockholm: Skolverket.
Stiggins, R.J. (2002). Assessment crisis: The absence of assessment for learning. Phi Delta Kappan, 83, 758-765.
Webb, N.M. (1997). Assessing students in small collaborative groups. Theory into Practice, 36, 205-213.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||