|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursnamn | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Jämlik vård och hälsa, 7,5hp | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mål | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
INLEDNING Kursen omfattar fördjupade kunskaper om teorier, modeller och empirisk kunskap kring jämlikhet inom hälso- och sjukvård och välfärdssystem. LÄRANDEMÅL Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - Identifiera olika diskrimineringsgrunder som kan påverka tillgången till och utnyttjandet av hälso- och sjukvård och andra välfärdsinsatser - Redogöra för relevant lagstiftning kring diskriminering - Redogöra för förklaringsmodeller för hur kombinationer av olika diskrimineringsgrunder kan förstärka ojämlikhet, och hur ojämlikhet uppstår och återskapas Färdighet och förmåga - Analysera hur de svenska systemen för hälso- och sjukvård och välfärd fungerar för personer med olika bakgrund, t.ex. socioekonomisk position, kön, ålder, etnicitet, religion, sexualitet, funktionsnedsättningar. Värderingsförmåga och förhållningssätt - Reflektera kring hur etiska principer inom hälso- och sjukvård och andra välfärdsorganisationer relaterar till bemötandet av människor med olika förutsättningar - Reflektera kring hur samhället genom organisationen av välfärdssystem kan bidra till att minska eller öka skillnader i hälsa |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursinnehåll | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursen omfattar följande innehåll: - Hur professionella inom hälso- och sjukvård och andra välfärdsorganisationer (t.ex. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänst) kan förhålla sig till ojämlika förhållanden mellan olika grupper i samhället, och hur bemötande och förhållningssätt relateras till etiska principer och normer i olika verksamheter. - Kunskap om olika diskrimineringsgrunder (t.ex. kön, ålder, etnicitet, religion, sexualitet, funktionsnedsättningar) och hur dessa relaterar till varandra. - Teorier om hur kombinationer av olika diskrimineringsgrunder kan förstärka ojämlikhet, och hur ojämlikhet uppstår och återskapas. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Undervisning/Arbetsformer | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inom Hälsouniversitetet utgör den studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för, bearbetar och utforskar aktuellt innehåll i utbildningen. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningar är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Hälsouniversitetets utbildningar samverkar i integrationsmoment där interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Arbetsformer och integrationsmoment stimulerar och stödjer studentens utveckling till professionell och interprofessionell kompetens samt förbereder studenten för samarbete i kommande yrkesliv. I undervisningen på denna kurs förekommer olika arbetsformer som föreläsningar, basgrupper och seminarier. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Examination | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursen examineras genom en individuell skriftlig examination i rapportform, med efterföljande muntlig redovisning och granskning av en annan students arbete. Aktivt deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Obligatoriska moment är basgrupper och seminarier. Omfattning av omexamination och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning För såväl omexamination som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet. Antal examinationstillfällen Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger; d vs student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omexamination skall anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förkunskap | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kandidat-, eller yrkesexamen med relevans för kunskapsområdet t.ex. arbetsterapeut, folkhälsovetare, logoped, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, beteendevetare, biomedicinsk analytiker, dietist, kurator, psykolog, socionom, tandläkare om minst 180 hp inklusive examensarbete om 15 hp (kandidatuppsats eller motsvarande fördjupningsarbete inom huvudområdet). Därutöver krävs godkända kunskaper i svenska och engelska enligt bestämmelser för grundläggande behörighet för grundnivå, t.ex. Svenska 3/B och Engelska 6/A. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Betyg | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursbevis | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, efter begäran av den studerande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kurslitteratur | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Övrigt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Planering och genomförande av kursen ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till grundutbildningsnämnden om det rör generell utveckling och förbättring. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att funktionshinder, etnicitet, genus och ålder framhålls som relevanta variabler för analys och diskussion. Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom ett år, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|