|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursnamn | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hälsoinformatik, avancerad nivå, 7,5hp | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mål | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den studerande ska efter fullgjord kurs kunna • beskriva hur data och information samlas in, lagras, bearbetas och sprids inom hälso- och sjukvården nationellt och internationellt • förstå skillnaden mellan olika metoder att utveckla och införa informationssystem och när de kan användas • reflektera kring grundläggande svårigheter vid design och implementering av informationssystem inom hälso- och sjukvården • förstå skillnaden mellan olika typer av databaser, exempelvis forskningsregister och vårdkvalitetsregister samt värdera dess begränsningar • analysera informationsbehov i olika hälso- och sjukvårdssammanhang samt planera och genomföra en kravanalys • planera och genomföra informationssökningar kring hälsoproblem samt diskutera runt validiteten i resultaten. • problematisera kring procedurer för datainsamling, -lagring och –analys inom hälso- och sjukvården • problematisera kring säkerhet och sekretess i hantering av data och information inom hälso- och sjukvården |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursinnehåll | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursen huvudsakliga innehåll är: • en introduktion till centrala begrepp och teorier inom hälsoinformatik, med särskild tonvikt på tillämpningar i folkhälsoområdet • beskrivning av grundläggande sätt att samla, lagra och analysera data samt att sprida information och kunskap inom hälso- och sjukvården • en översikt av de komponenter vilka tillsammans bildar den infrastruktur som data- och informationshanteringen vilar på • en introduktion av metodik för systemutveckling, där vikten av brukarinflytande belyses • beskrivning av de praktiska möjligheter som finns för vårdgivare och allmänhet att på egen hand utföra informationssökningar, samt kvalitetsgranskning av resultaten från dessa • en översikt av den befintliga infrastrukturen för data- och informationshantering inom hälso- och sjukvården samt tillämpningar av informationssystem inom denna. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenheter och kunskaper synliggörs och utvecklas. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Undervisning/Arbetsformer | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vid Hälsouniversitet bedrivs undervisning med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att analysera och hantera verklighetsanknutna situationer som har anknytning till innehållet i kursen. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. I den aktuella kursen ges studenten särskild möjlighet att öva färdigheter i vetenskaplig problemformulering och projektplanering. Tillfällen kommer att ges att pröva de verktyg som diskuteras teoretiskt även i praktiska tillämpningar inom egna intresseoråden. Undervisningsformerna i denna kurs består av basgruppsarbete, föreläsningar, artikelgranskning, fältstudie och seminarier. Den personliga och professionella utvecklingen dokumenteras i den individuella portfolion. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Examination | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Examination sker i form av individuell hemtentamen. Deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Obligatoriska moment är basgruppsarbete, seminarier och fältstudie. Tidpunkten för omtentamen skall anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Byte av examinator: Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har rätt att begära annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det. Omfattning av omtentamen: För omtentamen gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination Anmälan till examination/tentamen: Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas ” Föreskrifter rörande examination och examinationer” enligt beslut vid Linköpings Universitet Dnr: LiU 1109/00-40 Omfattning av omexamination och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning För såväl omexamination som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet. Antal examinationstillfällen Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger; d vs student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omexamination skall anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förkunskap | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kandidatexamen alternativt yrkesexamen om minst 120 p/180 högskolepoäng med relevans för kunskapsområdet/ämnesområdet folkhälsovetenskap t ex arbetsterapeut, beteendevetare, dietist, ekonom, folkhälsovetare, kurator, logoped, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, samhällsvetare, socionom, tandläkare, tandhygienist. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Betyg | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursbevis | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, efter begäran av den studerande. Begäran om kursbevis skall göras på särskild blankett, som finns under adress www.hu.liu.se/org/studentenheten/blanketter, eller kan hämtas på Studentenhetens expedition. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kurslitteratur | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Övrigt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
KURSVÄRDERING I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. Kursutvärderingen ska genomföras skriftligt individuellt av studenter och muntligt gemensamt av lärare och studenter. All kursvärdering redovisas och dokumenteras. ÖVRIGT Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom ett år, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenheter och kunskaper synliggörs och utvecklas. Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom ett år, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|