|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
KURSPLAN | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bred magisterutbildning i utbildningsdesign, 40p | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mål | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Syftet med denna magisterutbildning är att deltagarna skall ges möjligheter att utveckla kunskaper för att – tillsammans med ämnesexpertis – kunna arbeta med design av utbildningar i olika pedagogiska kontexter och på olika ämnesteoretiska nivåer. Deltagarna skall studera dels hur lärandeprocesser skapas och förändras när informationsteknologi används, dels hur informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och andra metoder och redskap kan utnyttjas i utbildningssammanhang för att underlätta ett flexibelt lärande. För att detta syfte skall nås måste flera kunskapsområden studeras. Det innebär att deltagarna efter genomgången utbildning skall vara väl förtrogna med: - teorier om lärande och dess förutsättningar i reella och virtuella lärmiljöer och pedagogiska kontexter - stöd och stödsystem för lärande på individ, grupp och organisationsnivå - teorier om och modeller för hur grupper skapas och fungerar - pedagogiska metoder för distansundervisning, e-learning och distansöverbryggande teknik - modeller och metoder för undervisning, examination samt utvärdering både med och utan stöd av IKT - hur IKT används i utbildningsadministration med speciell fokus på återkoppling och dialog vid utformandet av de teknisk – pedagogiska lösningarna - utveckling och anpassning av kursplattformar, videokonferens- och multimediateknik samt olika tekniker för visualisering och simulering - teknisk standard för läromedel och olika programtyper som finns på marknaden |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursinnehåll | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magisterprogrammet omfattar 40 poäng med tre kurser om vardera 10 poäng (Lärande och IKT, Design 1 och Design 2) samt 10 poäng Examensarbete. Kursen Lärande och IKT, 10 poäng, behandlar främst två olika temaområden. Det första temaområdet utgörs av ett beteendevetenskapligt tema som syftar till att den studerande skall förvärva kunskaper om de beteendevetenskapliga grunderna för ämnesområdet. Därvid behandlas bl a teorier om lärande och grupper. Inom kursen behandlas också områden som konsultativt arbetssätt, projekt som arbetsform samt projektledning. Det andra temaområdet behandlar informations- och kommunikations-teknologiska (IKT) teorier och tillämpningsområden inom området flexibelt lärande. Därvid behandlas bland annat teorier om exempelvis människa-maskin-interaktion (MMI), kursplattformar, deras uppbyggnad och användning, design och uppläggning av videokonferenser. Kursen Design 1, 10 poäng , behandlar utveckling av kursplattformar, videokonferens- och multimedieteknik samt teknisk standard för läromedel. Dessutom behandlas utveckling och produktion av multimedia. Kursen behandlar vidare pedagogiska metoder för distansundervisning, e-learning och distansöverbryggande teknik, olika synsätt på utbildnings- och undervisningsplanering, mål- och behovsanalys, design av utbildning och undervisning, implementering, utvärdering och uppföljning. Kursen Design 2, 10 poäng behandlar e-learning, mediaproduktion, val och anpasssning av plattformar, visualisering och simulering, design av utbildningsprogram samt underhållningsprogram med utbildningssyfte, s k edutainment. Vidare görs en fördjupning rörande människa- maskin-interaktion (MMI). Frågor som återkoppling och dialog ges särskild uppmärksamhet vid utformandet av de teknisk-pedagogiska lösningarna. Examensarbetet, 10 poäng. Arbetet ska vara tillämpat eller teoretiskt inriktat och kan bygga på det som den studerande tillsammans med andra arbetat fram i projektgrupper. Ett tillämpningsinriktat arbete med t ex multimediainslag skall dock alltid innehålla teoretiska reflektioner över det genomförda arbetet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Undervisning/Arbetsformer | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Undervisnings- och arbetsformerna består av såväl en teoretisk som en praktisk grund för att arbeta som utbildningsdesigner. Kursens arbetsformer har till syfte att tillvarata och utnyttja studerandegruppens heterogenitet och delaktighet när det gäller t ex detaljplanering och genomförande av utbildningen. Stora delar av utbildningen sker i projektform och med verkliga problemsituationer. Portföljmetodik används som ett redskap där deltagarna samlar arbetsalster. Kamrat- och självvärdering kommer att vara viktiga inslag. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Examination | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kurserna examineras på olika sätt, men hela tiden så att examinationsformen harmonierar med undervisningsformerna på respektive kurs. Vid projektarbeten sker en examination av gruppens arbete men enskilda gruppmedlemmar skall var för sig kunna försvara och förklara gruppens arbete. I kursplanerna preciseras vad som gäller för respektive kurs. Studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie examinationstillfälle erbjuds normalt ytterligare två extra tillfällen enligt denna kursplan, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället. Studerande som underkänts tre gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förkunskap | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Behörig att antas till programmet är den som har 120 poäng varav minst 60 poäng ska vara inom ett eller flera ämnen av betydelse för magisterinriktningen utbildningsdesign. Exempel på lämpliga utbildningar är beteendevetenskap, informatik och systemvetenskap och lärarutbildning. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Betyg | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursbevis | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursbevis utfärdas av filosofiska fakultetsstyrelsen, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett (finns på institutionen). Blanketten lämnas till StudentCentrum. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kurslitteratur | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Övrigt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|